Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lika för lika. III, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Af lika mycken kroppslig smärta qväljes
Som jetten då han dör.
Claud. Hvi skymfa mig?
Tror du jag kan beslutsamt mod mig hemta
Från veka känsloblomman?[1] Skall jag dö,
Så vill jag möta mörkret som en brud
Och trycka det intill mitt varma hjerta.
Isab. Nu talade min bror; det var en röst
Utur min faders graf. Ja, du skall dö;
Du är för ädel för att köpa lifvet
På nedrigt sätt. Den skrymtarn Angelo,
Hvars mörka blick och noga vägda ord
Nackhugga ungdom och förskrämma dårskap,
Som höken dufvan, – är en djefvul dock;
Uppgräfs hans inre smuts, han blir så djup
Som helvets pöl.
Claud. Den fromme Angelo?
Isab. Ja, det är satans listiga mundering
Att svepa in de mest fördömda skurkar
I fromma kläder. Tror du väl, min bror,
Att, om min ära jag åt honom offrar,
Du blefve fri?
Claud. O Gud! Det är omöjligt.
Isab. Jo, denna grofva synd dig gåfve tillstånd
Att städse synda så. Det är i qväll
Som det skall ske, som jag med afsky nämner,
Ty annars skall du dö i morgon bittid’.
Claud. Det skall ej ske.
Isab. Om blott mitt lif det vore,
Jag slängde bort det för att dig befria
Så lätt som jag en knappnål slänger bort.
Claud. Tack, dyra Isabella!
Isab. Var redo, Claudio, att dö i morgon.
Claud. Ja. – Känner också han begär, som vålla
Att lagen han vid näsan drar, då han
Just vill den skärpa? Om det är en synd,
Så är den bland dödssynderna den minsta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
