Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Macbeth. I, 4 - Macbeth. I, 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Likt stjernor adelstecken skola glänsa
På all förtjenst. – (Till Macbeth). Nu hän till Inverness;[1]
Som gäst jag skall än mer bli er förbunden.
Macb. Den hvila, som ej tjenar er, är möda.
Jag sjelf ert förbud blifva skall och fröjda
Min hustrus öra med er ankomst. Ödmjukt
Jag tager afsked nu.
Dunc. Min värde Cawdor!
Macb. (Afsides). En prins af Cumberland![2] Se der en sten,
Som blir mitt fall, om jag ej hoppar öfver;
Den ligger mig i vägen.
J stjernor, slocknen! Ej må ljuset skåda
De mörka svek, som i mitt sinne råda.
Sky handen, öga! Det må likväl ske,
Som, gjordt engång, du ryser vid att se.
(Går).
Dunc. Sant, värde Banquo; han är fullt så tapper,
Och aldrig blir jag mätt på hans beröm;
Det är min läckerhet. – Men följom honom,
Hvars omsorg gått förut att oss välkomna.
Den fränden har i verlden ej sin like.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
