Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Macbeth. IV, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Macb. Det kan aldrig ske.
Hvem bjuder trädet roten öfverge?
Hvem värfvar skogen? Ljufva budskap! – Nog!
Krök nacken, upprors-här, tills Birnams skog
Rycks från sitt rum. Den väldige Macbeth
I förtid ej åt allmän dödlighet
Betalar skatt. Mitt hjerta klappar dock
Af lust att veta än en sak; om ock
J veten den, så sägen: skola nånsin
I detta rike Banquos barn regera?
Hexorna. Spörj icke mer!
Macb. Jag vill bli tillfredsställd:
Förbannade af mig för evigt varen,
Om ej jag får ett svar! Låt mig få veta –
(Oboer höras).
Hvi sjunker denna kittel? Hvilka toner?
Alla. Kommen, plågen J hans sinnen;
Kommen, skuggor, och försvinnen!
Macb. Du liknar allt för mycket Banquos vålnad;
Bort, kronan tär mitt öga! – Och din blick,
Du andra guldomgifna hufvud, är
Den förstas lik – och tredjes! – Leda hexor,
Hvi denna syn? – En fjerde! Slocknen, ögon!
Hvad? Räcker denna rad till domedag?
En till? – En sjunde? – Mer vill jag ej se.
Dertill en åttonde! Och med en spegel,
Som visar många fler; och några ser jag
Med dubbla kronor och tredubbla spiror.[1]
Skräckfulla syn! – Nu ser jag, det är sant.
Den blodbestänkta Banquo ler och pekar
På dem som sina efterkommande,
Hvad? Är det så?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
