- Project Runeberg -  Shakspeare's dramatiska arbeten / Tionde bandet /
30

(1861) [MARC] [MARC] Author: William Shakespeare Translator: Carl August Hagberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slutet godt, allting godt. II, 3

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Kon.

Betrakta dem; det fins ej en bland alla,
Som icke har en adelsman till far.


Hel.

J gode herrar,
Vår Herre genom mig har kungen botat.


Alla.

Det veta vi och tacka Gud för er.


Hel.

Jag är en stackars flicka; all min rikdom,
Jag stackare, är den, att jag är flicka. –
Ers majestät, nu har jag talat ut:
Min rodnad hviskar på min kind så här:
"Du friar, derför rodnar jag; förskjuts du,
Skall hvita döden bo på kinden evigt,
Och jag skall aldrig komma dit igen."


Kon.

Gör nu ditt val; den man, som dig försmår,
Hos mig ej mera någon kärlek får.


Hel.

Diana, låt mig från ditt altar fly!
Till kärleks guddom högt i himlens sky
Jag suckar. – Ger ni åt min talan rum?


1 Adelsm.

Jag svarar ja.


Hel.

Förlåt mig! Jag är stum.


Laf. Jag ville heldre vara med i det här spelet,
än slå ässen par och rädda lifvet[1].

Hel.

Den glans, som flammar ur ert stolta öga,
Har påmint mig om edra anor höga;
Må kärlek tjugo gånger högre lyfta
Er lefnads fröjd, än dit jag mäktar syfta!


2 Adelsm.

Jag syftar icke högre.


Hel.

Må ni finna
Min bön af Amor hörd! – Er tjenarinna!


Laf. Får hon korgen af allihop?[2] Om de vore mina söner,
så skulle de få stryk, eller skulle jag skicka dem
till Turken för att göra eunuker af.

Hel.

(Till en tredje adelsman).
Var icke rädd att jag er hand skall taga,
Ni aldrig öfver mig skall er beklaga:
Blif lyckligt gift; och skönare än jag
Er lycka vare på er bröllopsdag!



[1] Förmodeligen
en allusion på den sorts lottning genom tärningkast,
som var bruklig i fält, för att bestämma hvilken
af lifdömda soldater skulle gå fri. Det lägsta
tärning-kastet var det bästa.
[2] Här bör anmärkas, att Lafeu och Parolles
stå på det afstånd ifrån de öfriga, att de väl kunna
se hvad som föregår, men icke riktigt höra hvad som
säges.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:49:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hagberg/j/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free