Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romeo och Julia. I, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Benv.
Ack, att dock kärleken, som tycks så mild,
Skall kännas så tyrannisk och så vild!
Ack, att dock kärlek, som med bindel går,
I all sin blindhet sina syften når!
Hvar spisa vi? – O ve! – Hvad strid var här? –
Dock, säg det ej, ty allt jag hört och sett:
Här hatets makt är stor, men kärleks större: –
Hatfulla kärlek! Kärleksfulla hat!
Du allt, som af ett intet först blef skapadt:
Du tunga lätthet! Allvarsamma joller!
Vanskapta Chaos utaf sköna former!
Du vinge utaf bly, du klara rök,
Du kalla hetta och du sjuka helsa!
Du vakna sömn, som är ej hvad du är! –
Så hatar jag, fast kär, att vara kär.
Du skrattar ej?
Nej, gråter snarare.
Åt hvad, min hjertans vän?
Ditt hjertas qval.
Olycklig kärlek har ej annat val.
Min egen sorg bor tung uti mitt hjerta,
Men tyngre blir af tyngden i din smärta.
Den ömhet, som du visar mig, den ger
Åt mina sorger blott en börda mer.
Ack, kärlek är en rök, den suckar amma;
Än klarnar den till ömma blickars flamma,
Än byts den, qväfd, till strida tårars haf.
Hvad är den annars? Svagsint snillekraft,
Ett mordiskt gift och ljuflig helsosaft.
Farväl, min frände.
Håll, jag följer dig;
Du orätt gör, om så du lemnar mig.
Ack, jag har tappat bort mig sjelf: ej här
Fins Romeo, han annorstädes är.
Säg allvarsamt, hvem älskar du, min vän?
Hvad, skall jag sucka och förtälja dig?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
