- Project Runeberg -  Shakspeare's dramatiska arbeten / Tionde bandet /
128 / 36

(1861) [MARC] [MARC] Author: William Shakespeare Translator: Carl August Hagberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romeo och Julia. II, 4

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Rom. God morgon, båda två! Hvad spelte jag er för ett streck?

Merc. Ni stal er bort, min herre; ett tjufstreck! Begriper ni nu?

Rom. Ursäkta mig, bästa Mercutio. Jag måtte bort i
ett angeläget ärende, och under sådana omständigheter
kommer artigheten till korta.

Merc. Det vill säga att i sådana omständigheter gör
man sig stundom något kortare än man är.

Rom. Ja, när man bockar sig.

Merc. Träffadt, fullkomligt träffadt!

Rom. En mycket artig förklaring.

Merc. Också är jag en höflighetens ros.

Rom. Ytterst rosans-värd.

Merc. Riktigt!

Rom. Liksom mina skor med sina granna rosor.

Merc. Bra sagdt! Gå på med det här skämtet tills du
har slitit ut dina skor. [1] – Nå, säg mig nu, är icke en
sådan här munterhet vida bättre, än att jemra sig och
vara kär? Nu är du sällskapslik, nu är du Romeo! Nu
är du hvad du verkligen är, så väl genom konst som af
naturen. Ty den der fjolliga kärleken liknar ett stort
dumhufvud, som springer upp och ner med flämtande
tunga för att gömma sin löjliga figur i något hål.

Benv. Halt!

Merc. Du vill att min oration skall göra halt, då
den är i full marsch.

Benv. Ja, deri skulle annars tåga ut för långt på
bredden.

Merc. Åh, du bedrar dig; den höll just nu
till på djupet, och jag var dessutom nu nära
rastningsstället.

Rom. Här kommer ett kostligt sällskap.

(Amman kommer och bakom henne Petter med en stor solfjäder).

Merc. Ett segel, ett segel, ett segel!

Benv. Nej två: en kjortel och en rock.

Amm. Petter!


[1] Här har öfversättaren nödgats utelemna ett par emellan Romeo och Mercutio vexlade ordlekar, som icke kunna rätt ledigt och naturligt återgifvas. Samma förhållande är med den visstump, som Mercutio gnolar på då han går ut. Öfversättarens stora vördnad för hvarje rad, skrifven af Shakspeare, skulle hafva förbjudit honom denna visserligen obetydliga uteslutning, så framt den vållat den minsta oreda i sammanhanget. Men det är icke fallet. Shakspeare låter Romeo munhuggas med Mercutio, för att visa att Romeo nu är vid annat lynne, än då han suckade för Rosalina, och detta synes tillräckligt både af de i öfversättningen bibehållna ordlekarna och af Mercutios ord: "nu är du sällskaps-lik, nu är du Romeo," m. m. Hvad de sex raderna beträffar, som Mercutio sjunger, så beror deras komiska effekt, så vidt öfversättaren kan se, uteslutande på det lika uttalet af orden hoar och whore, något som ej lämpeligen kan efterbildas på vårt språk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:49:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hagberg/j/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free