Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romeo och Julia. II, 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rom. God morgon, båda två! Hvad spelte jag er för ett streck?
Merc. Ni stal er bort, min herre; ett tjufstreck! Begriper ni nu?
Rom. Ursäkta mig, bästa Mercutio. Jag måtte bort i
ett angeläget ärende, och under sådana omständigheter
kommer artigheten till korta.
Merc. Det vill säga att i sådana omständigheter gör
man sig stundom något kortare än man är.
Rom. Ja, när man bockar sig.
Merc. Träffadt, fullkomligt träffadt!
Rom. En mycket artig förklaring.
Merc. Också är jag en höflighetens ros.
Rom. Ytterst rosans-värd.
Merc. Riktigt!
Rom. Liksom mina skor med sina granna rosor.
Merc. Bra sagdt! Gå på med det här skämtet tills du
har slitit ut dina skor. [1] – Nå, säg mig nu, är icke en
sådan här munterhet vida bättre, än att jemra sig och
vara kär? Nu är du sällskapslik, nu är du Romeo! Nu
är du hvad du verkligen är, så väl genom konst som af
naturen. Ty den der fjolliga kärleken liknar ett stort
dumhufvud, som springer upp och ner med flämtande
tunga för att gömma sin löjliga figur i något hål.
Benv. Halt!
Merc. Du vill att min oration skall göra halt, då
den är i full marsch.
Benv. Ja, deri skulle annars tåga ut för långt på
bredden.
Merc. Åh, du bedrar dig; den höll just nu
till på djupet, och jag var dessutom nu nära
rastningsstället.
Rom. Här kommer ett kostligt sällskap.
(Amman kommer och bakom henne Petter med en stor solfjäder).
Merc. Ett segel, ett segel, ett segel!
Benv. Nej två: en kjortel och en rock.
Amm. Petter!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>