Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romeo och Julia. V, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och red i sporrstreck hit med bud derom.
Förlåt, att sådan sorgepost jag bringar,
Men ni har sjelf befallt mig säga allt.
Ha! Är det så! Då trotsar jag er, stjernor! –
Du vet min boning; – skaffa bläck och papper
Och tinga hästar; jag vill hän i natt.
Förlåt mig! – Så jag vill ej lemna er:
Ni synes vild och blek, och edra blickar
Bebåda ondt.
Du bara tycker så. –
Gå, lemna mig och gör som jag har sagt!
Men har du intet bref till mig från patern?
Nej, bästa herre.
Lika godt. Gå, gå,
Och tinga hästarna; jag kommer genast.
(Balthasar går).
Väl, Julia, i natt hos dig jag hvilar.
Men medlen? Låt mig se! – Ack, ofärd, snabbt
Du hittar in uti förtviflans tankar.
Jag mins en apotekare; han bor
I ett af husen här i trakten; nyss
Jag honom såg i sönderslitna kläder,
Och buskiga och dystra ögonbryn,
Uppsöka örter; hålig var hans blick,
Af bitter nöd han var till benen tärd,
Och i hans usla bod ett sköldpaddskal,
En stoppad krokodil och skinn af några
Vanskapta fiskar hängde; på hans hyllor
Jag såg en tiggarståt af tomma burkar,
Lerkrukor, blåsor, mögelskämda frön,
Snörstumpar, gamla rosenkakor, allt
Fördeladt tunnt, för att se något ut.
Jag detta armod såg och tänkte så:
Behöfver någon nu ett gift, hvars säljning
Med dödsstraff är belagd i Mantua,
Så fins en usling här, som säljer det.
O denna tanke var ett förebud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
