Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romeo och Julia. V, 2 - Romeo och Julia. V, 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Till dess han kommer. Arma, hvilket öde,
Att lefvande begrafvas bland de döde!
(Går).
Tag hit din fackla, gosse: – gå din väg; –
Nej, släck den ut: jag vill ej här bli sedd.
Gå, lägg dig under taxus-träden der
Och håll ditt öra tätt till marken; då
Kan ingen fot på kyrkogården trampa,
Som ej du hör, ty lös den är och hålig
Utaf de många grafvarna. Så snart
Du hör att någon nalkas, hvissla då
Åt mig, till tecken. Gif mig dessa blommor,
Och gör som jag befallt.
Helt rädd jag är
Att stanna ensam här på kyrkogården,
Men jag vill våga på.
(Aflägsnar sig).
Du ljufva blomma,
Med blommor här din brudsäng jag beströr.
Du ljufva graf, som gömmer i ditt sköte
Den skönsta spegelbild af himmelsk fägring!
O Julia, du, som nu bland englar dväljes,
Tag denna sista kärleksgärd af mig,
Som tillbad dig i lifvet, och i döden
Med sorgens offer smycka vill din graf!
(Pagen hvisslar).
Min page ger tecken; någon nalkas hit.
Hvem är väl den fördömda fot, som vandrar
På denna stig i natt och stör min klagan
Och trogen kärleks fromma sorgefest?
Hvad? Med en fackla? – Dölj mig, natt, en stund.
(Går afsides)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
