Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Othello. IV, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
O tålamod, du rosiga cherub,
Ja, se så gräslig ut som helvetet!
Jag hoppas min gemål mig anser kysk.
Ack ja, som flugor i en slagtarbod,
Som, knappast kläckta, para sig! Du ogräs,
Som är så ljufligt skön och har en lukt
Så söt och stark att hjernan dervid värker, –
O, att du aldrig, aldrig varit född!
Hvad omedveten synd har jag begått?
Var detta sköna, hvita papper gjordt
Att skrifva "sköka" på? Hvad du begått?
Begått! – O, du gemena gatunymf!
Glödheta ässjor blefve mina kinder
Och brände blygsamheten ned till aska,
Om jag blott sade det. Hvad du begått!
Guds himmel täpper näsan, månen blundar,
Och vinden, som kan kyssa hvad som helst,
Till jordens djupa schakter smyger tyst
Och vill ej höra på. Hvad du begått!
Du fräcka kona!
Vid Gud, du gör mig orätt!
Du ingen kona?
Nej, så sant jag är en christen!
Om det, att hålla detta fat i helgd
Och fjerran ifrån allt hvad orent är,
Är att ej vara sköka, är jag ingen.
Du ingen sköka?
Nej, så sant Gud hjelpe!
Är det väl möjligt?
Gud förlåte oss!
Ursäkta mig. Jag trodde, att du var
Den listiga venetianska skökan,
Som fick Othello sig till man. – (Emilia kommer tillbaka). Ni, qvinna,
Som har en syssla motsatt mot sanct Peters
Och vaktar afgrundsporten; ni, ja ni!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
