Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Julius Cæsar. III, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vet, Cæsar är ej den som orätt gör,
Ej heller blidkas han förutan skäl.
Met. Fins ingen stämma ädlare än min,
Som ljuder vackrare i Cæsars öron
Och ber om nåd för min förvista broder?
Brut. Din hand jag kysser – smickrar likväl ej –
Och ber dig om att Publius Cimber måtte
Omedelbart få lof att återvända.
Cæs. Hvad? Brutus?
Cass. Nåd, o Cæsar! Cæsar, nåd!
Så djupt som till din fot nedfaller Cassius
Och tigger dig om nåd för Publius Cimber.
Cæs. Rörd blef jag nog, om er jag liknade;
Bön rörde mig, om bedja var min sak,
Men jag orubblig är som polens stjerna,
Som uti grundfast och beständig art
Ej har sin like uppå firmamentet.
Oräkneliga gnistor pryda himlen;
De äro alla eld, hvarenda lyser,
Men blott en enda af dem ståndar fast.
Så ock i verlden; den är full af menskor;
De hafva kött och blod och känslighet,
Dock vet jag blott en enda bland dem alla,
Som obetvinglig och orubbelig
Sin plats behåller. Och att det är jag,
Låt äfven deruti mig det få visa
Att jag ihärdigt påstod Cimbers landsflykt,
Ihärdig än i mitt påstående.
Cinna. O Cæsar!
Cæs. Bort! Vill du Olympus lyfta?
Dec. O store Cæsar?
Cæs. Bad ej Brutus fåfängt?
Casc. Nå, mina händer, tala då för mig!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
