Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Julius Cæsar. III, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1 Borg. Tyst der!
Brut. Låten mig ensam gå min väg, god’ vänner,
Och dröjen qvar för min skull hos Antonius;
Och hedren Cæsars lik och hedren talet
Till Julii Cæsars ära, som Antonius
Har vår tillåtelse att hålla här.
Jag ber er om att ingen utom jag
Går härifrån, förrän Antonius talat. (Går).
1 Borq. Dröj, dröj, och låt oss höra på Antonius!
3 Borg. Låt honom stiga upp i talarstolen;
Vi höra honom. – Marcus Antonius, upp!
Ant. För Bruti skull är jag er högst förbunden.
4 Borg. Hvad säger han om Brutus?
3 Borg. Jo han säger,
Att han för Bruti skull sig finner vara
Emot oss allesamman högst förbunden.
4 Borg. Det vore bäst, att ej han talte illa
Om Brutus här.
1 Borg. Cæsar var en tyrann!
3 Borg. Ja, det är säkert, och vi må väl fröjdas
Att Rom är honom qvitt.
4 Borg. Tyst! Låt oss höra
Hvad nu Antonius väl kan ha att säga!
Ant. J ädle Romare, –
Flere borgare. Tyst! Låt oss höra.
Ant. Romare, vänner, landsmän, hören mig![1]
Ej prisa, men begrafva Cæsar vill jag.
Hvad ondt vi göra, öfverlefver oss;
Hvad godt vi göra, läggs med oss i grafven.
Så må med Cæsar ske. Den ädle Brutus
Har sagt er, att herrsklysten Cæsar var;
Om så det var, var det ett grufligt fel,
Och grufligt har ock Cæsar derför pliktat.
Med Bruti tillstånd och de öfrigas –
Ty Marcus Brutus är en ärans man,
Ja alla, alla ä’ de ärans män –
Går jag att tala nu vid Cæsars lik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
