Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Julius Cæsar. IV, 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Låt se, har jag ej gjort ett veck på bladet,
Der sist jag slöt min läsning? Jo, här är det. –
(Han sätter sig).
(Cæsars vålnad uppträder).
Så dunkelt lampan brinner! – Ha, hvem kommer?
Jag tror det är en svaghet i mitt öga,
Som skapar denna fasansvärda syn.
Den går inpå mig: – är du någonting?
Är du en gud, en engel eller djefvul,
Du som till is förvandlar allt mitt blod
Och kommer mina hår att stå på ända?
Hvad är du, säg?
Våln. Din onda engel, Brutus.
Brut. Hvi kommer du?
Våln. För att förkunna dig,
Att du skall se mig vid Philippi.
Brut. Godt;
Skall jag dig återse?
Våln. Ja, vid Philippi. (Försvinner).
Brut. Nå, vid Philippi skall jag se dig då.
Nu, då jag fattat mod, är du försvunnen;
Du onda ande, mera skulle jag
Haft lust att språka med dig. – Lucius!
Vak upp, vak upp! – Hör! Varro! Claudius!
Luc. Det stämmer icke riktigt, herre, –
Brut. Han tror, att än han sitter vid sin cittra.
Lucius, vakna!
Luc. Herre?
Brut. Du skrek i sömnen, Lucius; drömde du?
Luc. Jag vet ej af att jag har skrikit, herre.
Brut. Åh jo, det gjorde du; såg du ej något?
Luc. Nej, intet alls.
Brut. Sof då igen, min gosse. – Claudius!
Vak upp, vak upp!
Varr. Herre?
Claud. Herre?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
