Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Antonius och Cleopatra. III, 1 - Antonius och Cleopatra. III, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vent.
Silius, Silius,
Jag har gjort nog. En underordnad man
Kan allt för mycket göra. Mins det, Silius,
Det bättre är att göra ingenting,
Än att igenom bragder sig förvärfva
För mycken ära, när den man vi tjena
Är långt ifrån oss. Cæsar och Antonius
Ha städse vunnit mer igenom andra,
Än genom sig. Min företrädare
I Syrien, Sossius, mistade hans ynnest,
För det hans ära, vunnen i en blink,
För hastigt steg. Den, som i krigstjenst gör
Mer än hans höfding är i stånd att göra,
Sin höfdings höfding blir, och ärelystna’n,
Soldatens dygd, tar heldre mot förlust,
Än sådan vinst, som skymmer honom sjelf.
Jag kunde göra mera för Antonius,
Men det förtörnar honom, och hans vrede
Förintar min förtjenst.
Du har, Ventidius,
Det, hvarförutan krigarn och hans svärd
Knappt kännas åtskils. Skrifver du till honom?
Jag säger ödmjukt hvad uti hans namn —
Vårt underbara fältskri — vi förmått;
Och hur med hans banér, hans täta leder,
Det aldrig slagna Parther-rytteriet
Från fältet jagadt är.
Hvar är han nu?
Han tågar till Athen; och med den hast,
Vår tunga tross kan medge, skola vi
Der vara före honom. — Framåt, krigsmän! (De gå).
Hvad? Hafva bröderna nu skiljts åt?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
