Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Antonius och Cleopatra. III, 9 - Antonius och Cleopatra. III, 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ANTONIUS OCH CLEOPATRA. iII, 10. 65
Cleop. Min dyra herre,
Förlåt da fega seglen! Ej jag trodde,
Att ni mig skmmlle följa så.
Ant. Egypten,
Du visste alltför väl, att vid ditt roder
Jag var fastbunden med mitt hjertas fibrer,
Och att jag gick i släptåg hvart du ville.
Du kände alltför väl, att du min ande
Beherrskade, och att en vink af dig
Mig kummde draga ifrån gudars bud.
Cleop. Förlåt!
Ant. Nu måste jag Imelt ödmjukt bedja
Den unga mannen om förlikning, krypa
Och slingra mig föraktligt; jag, som lekte
Som jag behagade med halfva verlden
Och gjorde och förstörde menskors lycka.
Du visste väl hur starkt dim fängslat mig,
Och att mitt svärd, försvagadt af min kärlek,
1 allting lydde den.
Cleop. Förlåt, förlåt det!
Ant. Fäll ej en tår! En enda sådan gäldar
Allt det, som kom och gick. Gif mig en kyss;
Den hjelper ock. #- Husläraren jag bortsändt;
Ar han tillbaka? - Tung jag är som bly; -
Nu vin och mat! - Fortumma vet det bäst,
När mest bort slår, jag trotsar henne mmmest. <De gå,).
TIONDE SCENEN.
C~sAus läger i Egypten.
(C~mmSAR, DOLAimELIA, THYREUS och fiere uppträda).
Cæs. Låt honom komma, budet från Antonius; -
Du känner karl’n?
Dol. Det är hans barns prmceptor.
Det syns hur han är plockad, då han sänder
Så usel fjäder af sin vinge hit,
10* 147
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
