Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Antonius och Cleopatra. IV, 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90 ANTOKHIS OCil CLEOPATRA. IV, 12.
Min fru har älskat dig och delat troget
Med dig ditt öde.
Ant. Bort, din mmsling, tig!
Hon har förrådt mig, hon skall döden dö.
Mard. En menska kan blott en gång dö; hon har
Den skulden gäldat. ilvad du ville göra,
Ar undangjordt. Det sista som hon sade,
Var "Marcus Antonius, ädlaste Antonius;"
Då bröt en smärtsam suck sig väg igenom
Antonil namn; det skiftades emellan
Läppar och hjerta; andan uppgaf hon
Och blef ditt namn en graf.
Ant. Död såleds?
Mard. Död.
Ant. Spänn af min rustning, Eros! Dagens mödor
Nå ändtligen sitt slut; vi måste sofva. -
Att du heibregda kommer härifrån,
Betalar rikligen din möda. Gå! -
Slit af det der! - Ej sjelfva Ajax sköld,
Den sjufaldt smidda, kan mitt hjerta freda
Mot dessa qval. 0 remna nu, mitt bröst!
Mitt hjerta, var nu starkare en gång,
Än din betäckning; spräng den svaga hyddan! -
Fort, Eros, fort! Jag är ej mer soldat. -
Bort, sönderbrutna vapen; jag med ära
Har burit er. - Gå, lemna mig en stund! -
Jag skall dig hinna fatt, Cleopatra,
Och gråta mig till nåd. Det måste ske;
Uppskof är marter. - Ar din fackla släckt,
Så lägg dig ned och sträfva icke längre.
All möda nu förderfvar blott sitt verk,
Ja, kraften sjeif snärjs af sin egen styrka;
Sigillet på, och dermed slut! - Kom, Eros! -
Jag kommer, drottning! - Eros! - Vänta mig;
Der själar hvila uppå blomsterbäddar,
(MARDIANUS går).
(EROS går).
172
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
