Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Köpmannen i Venedig. IV, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag skall till Padua i qväll och måste
På ögonblicket gifva mig utaf.
Dog. Det är rätt ledsamt, att ni har förhinder.
Antonio, tacka denna herrn: jag menar,
Att ni är honom synnerligt förbunden. (Dogen, senatorerna och sviten gå).
Bass. Min ädla herre, jag, liksom min vän,
Ha denna dag förlossats af er visdom
Från hårda qval. Vi gälda derför gerna
Tretusende dukater, Judens annars,
För det besvär, som godhetsfullt ni haft.
Ant. Och blifva er dessutom högst förbundna
Till evig vänskap och till återtjenst.
Port. Den som är väl förnöjd, är väl betalad;
Jag är förnöjd för det att jag er räddat,
Och ser mig derigenom väl betalad
Samt har ej nånsin önskat annan lön.
Men känn likväl igen mig, när vi råkas;
Nu önskar jag allt godt och tar farväl.
Bass. Jag måste dock er nödga, bästa herre;
Tag något minne med er som en gärd,
Ej som belöning. Unna mig två ting:
Att icke vägra, samt att mig förlåta.
Port. Ni tvingar strängt; jag måste väl ge vika.
Gif mig er handske till åminnelse,
Och – er till viljes – tar jag denna ring.
Nej, göm ej handen; mer vill jag ej ha;
Om ni mig älskar, vägra mig ej den.
Bass. Den ringen – ack, signor, det är ett lappri!
Jag skulle blygas vid att ge er den.
Port. Jag vill ej något annat ha, än den;
Jag får just riktig håg att ha den ringen.
Bass. Det ligger något mer i den, än värdet.
Den dyraste bland ringar i Venedig
Skall jag i dennas ställe skänka er
Och finna den förmedelst efterlysning.
Men denna här – ursäkta mig, jag kan ej.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
