Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
låter sigh til bettrings medh min hustru» och hänvisar till
hustru Karin för närmare underrättelser om hennes sjukdom.
Hustru Karin har ej kunnat lämna dem, »för en», säger han,
»min hustru kunne si wart siukan wille wenda sigh».
Äfven för de följande åren erbjuda Lars Cruus’ bref till
Axel Oxenstierna några jämförelsepunkter med Agnetas
anteckningar. Så skrifver han den 23 augusti 1651 från Sätuna
och beklagar, att en uppgjord plan gått om intet och att de
ej varit »så lyckesamme» att få dit till sig sin »h. a. k.
Moderfader»; på samma gång lugnar han rikskansleren med att »wåra
små» (för att begagna hans eget uttryck), sedan de skildes åt
i Stockholm, varit vid god hälsa. I slutet af februari 1652
skrifver han från Gudhem, där han då vistas med Agneta och
deras »lille sohn», att han d. 24 haft generalmönstring i
Skara och dagen därpå skall resa till Alingsås, där 2
kompanier af hans regemente skola mönstras den 3 mars. Sedan
ämna de med första resa tillbaka till Uppland.
I det sista bevarade brefvet, skrifvet i Stockholm den 10
september 1653, berättar Lars Cruus, att han den 7 anländt
dit med hustru och barn och att Agneta väntas snart
»komma wthj barnsengh heer att liggia». Kanske måste han själf
resa till Sätuna igen »för siukdomm skull». I Stockholm
förspörjes emellertid, att pesten något skall grassera och att »några
folck» i ett hus dött däraf. »Ähr och», säger han, »några
andra huuss som igenslagne ähre». Drottningen lär vara
betänkt på att lämna staden med hela hofvet, och Lars Cruus
förutser nödvändigheten att, om sjukdomen tager öfverhand,
med första föra sin familj tillbaka till Sätuna.
Ättartaflorna ha intet att förmäla om ett barns födelse
vid denna tid. Det är möjligt, att en brådstörtad flykt till
Sätuna undan pesten måste företagas och att Agneta, om hon
fortsatt sin själfbiografi, än en gång måst anteckna: »gick
det mig illa».
Lars Cruus bref andas den uppriktigaste tillgifvenhet för
Axel Oxenstierna, och han uttalar en gång sin tacksamhet »för
denn stoora och gooda omwårdnaden och faderlige afection,
såsom min högtähre (!) k:e moorfader emot oss, sina barn,
beter.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
