Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 2. Februari 1930 - Tidlös, av Hans Kyrre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEBRUARI MÅNAD
19
slagit rot i lians gamla moders
trädgård.
Då lian i början av september
åter kom tillbaka till
prästgården för att där tillbringa sin
semester, var undret fullbordat.
Han telegraferade genast till
Aslaug: "Nu blommar ’Tidlös’
i vår moders trädgård. Vi
vänta dig!"
Veckan därpå korn bon.
Hon var sig alldeles lik som
ban sist hade .sett benne — med
all denna friskhet i blick
och stämma, en fager,
främmande blomma, som
hemligt öppnade sina blad
under bans moders tak, ,
liksom liljan de hade utvalt
till sin kärleks sinnebild.
Så snart han kunde tog
han henne med sig ut i
trädgården, gick före henne
genom »blomstersängar och
rabatter, tills de stodo uppe
på kullen, där giftliljan
lyste blå som en flik av
själva septemberhimlen.
Han böjde sig ned och
reste med handen upp den låga
stängeln ur det vissnade gräset
omkring.
— Se, Aslaug — känner du igen
den ?
Men hon stod tyst och svarade
icke. Hennes skarpa blick hade
genast sett, vad han icke upptäckt,
att blomman icke va.r deras
blomma, och hon genomilades av samma
känslor som den där dagen på
kratervallen vid Nemi-sjön:
Först denna: Knud Björnum
håller nog av mig. Men i sin kärlek
har han begått en oärlighet, och
hans moder har varit honom be-
KVNCW AriMJSA,
Med spaden i handen och den
främmande plantan i förklädet gick hon så
tillbaka . . .
hjälplig. I detta ögonblick, som
kunde blivit det lyckligaste för oss
båda, hade det kommit något falskt
som vill© ödelägga alltsammans.
Det var prosaströmmen. I den
poetiska strömmen var det också
något nedslående: blomman där och
den omgivning den stod i,
trädgården, gick i ett med det flacka
landet, blåsten, som kändes kall och
genomträngande — intet av allt
detta hade något gemensamt med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
