Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 2. Februari 1930 - Åter hemma, av f. fängelsedir. U. Leander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
HALLS BERÄTTELSER
gång blev mycket oregelbunden.
"JDu är en lat drummel", bette det,
"och därför hittar du bara på att
säga, att du icke erhållit tillåtelse att
gå i skolan utan kvarhållits i
hemmet".
Även här kan jag anföra ett
exempel för att belysa denne
fostrares tillvägagångssätt. S. k.
handplagg var en bestraffningsform,
som han ofta begagnade sig av. När
han vid ett tillfälle befallde mig att
lägga upp händerna för att
"plag-gas", märkte han, att jag var
smutsig om mina händer, som
tillika voro spruckna och såriga. Av
sistnämnda anledning hade det varit
förenat med viss smärta att tvätta
bort den ingrodda smutsen, även
om jag haft tillgång till tvål eller
såpa, vilket dock icke var fallet.
Dylika artiklar tillhandahöllos mig
aldrig i mitt fosterhem.
Nu skulle emellertid skolläraren
draga försorg om att jag för en
gångs skull blev ren. När
skoltimmen var slut, tog han mig med sig
ut på gården och gav mig där s!åpa
och vatten med tillsägelse, att jag
skulle tvätta bort all smuts och
alla fläckar. Detta var nog riktigt och
bra, men vad han yttrade, då han
skulle granska i vad mån jag
efterkommit hans befallning,
brände sig in i min själ och
uppväckte där hatiska
känslor. Oaktat jag sökt
att göra mitt bästa, voro
icke mina händer fina
nog i hans ögon, utan
han utlät sig i hånfull
och föraktlig ton: "Från
dig går aldrig smutsen,
ty du är född med
smuts". Så mycken
re-flektionsförmåga ägde
jag redan, att jag mycket väl
förstod, vad han syftade på.
En ljuspunkt bereddes mig
likväl även under den tid jag besökte
folkskolan. Den gamle läraren
blev sjuk och en ung vikarie
övertog undervisningen. Det var en
man med hjärtat på rätta stället.
Nu blevo åter skoltimmarna för mig
kära och efterlängtade stunder.
Måg tog den unge läraren sig
särskilt an, sedan han hört de andra
barnen kalla mig vid mitt vanliga
öknamn. Under enskilda samtal
med mig underrättade han sig om
mina förhållanden samt
uppmuntrade och tröstade mig på allt sätt.
Han undervisade mig också om att
jag i bönen fick anförtro alla mina
bekymmer åt Gud.
Yad jag älskade den mannen, och
för intet i världen skulle jag velat
göra honom emot. Jag använde
också varje ledig stund
att läsa på mina läxor
— Ännu
skämdes jag över att
ha varit i
fängelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
