Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 2. Februari 1930 - Ormdans och annan magi, av fil. d:r Gust. Bolinder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEBRUARI MÅNAD 43
hand finnas hos många folk, och de
leva ännu kvar i Europa bl. a. i
England, hos baskerna och hos
flera slaviska folk.
Nu har man dock
hos oss glömt deras
ursprungliga
ändamål, som var att
skaffa lycka i
striden. Man uppför
dem bara av
gammal sed.
Ett typiskt
exempel på
infödingarnas uppfattning
om
efterhärmningens betydelse ha vi
i vissa
ceremoniella danser från
Chaeo i
Sydamerika. Där
uppstå vissa
tider på året
epidemier. En
tid innan
denna sjuklig-hetsperiod brukar
inträda, uppföras
danser, varvid
deltagarna röra sig i
ring kring en
person, som ligger på
marken. En
medicinman går in till
denne och låtsar,
som om han botade
en sjuk.
Patienten reser sig efter
en stund, som om han plötsligt
blivit frisk och en ny intager hans
plats. Meningen med denna
ceremoni är, att när den verkliga
epidemien kommer, skall det gå
lika lätt att böta de sjuka som det
gjorde under dansen. Det är,
Den traditionelle
nordamerikanske indianen: en
bister, målad krigare,
färdig att börja stridsdansen.
om man så vill, ett slags
vaccination, fastän för vår
uppfattning litet egenartad!
Det är ganska
vanligt, att man
bland naturfolk
icke dansar vid
andra tillfällen, än då
något tråkigt
inträffat, t. ex. då
någon är sjuk, då
det är svår torka,
då krig hotar e. d.
— alltså tider
under vilka det för
vår uppfattning
skulle vara högst
olämpligt att
dansa. Men vildarna
dansa just för att
avvärja den
hotande
olyckan. De
hoppas genom
dansen kunna
bemästra
eller beveka de
fruktade andarna.
Under sådana
omständigheter få
vi icke förvåna oss
över att vildarna
ofta dansa vid
begravningar, ja, t.
o. m. i närvaro av
den döde eller
bä-__rande honom.
Därigenom ernås skydd
mot dödsanden. I vissa trakter av
Sydamerika piskas gästerna av
medicinmannen vid
begravningsdanserna tills blodet flyter. Det är
här fråga om en reningsceremoni,
som skall utdriva det onda och
farliga ur kroppen, ungefär som me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
