Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 3. Mars 1930 - Stranden, av Maria Olofsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136 HALLS BERÄTTELSER
STRANDEN
Av
MARIA OLOFSSON
Fiskläget var inte så stort. Några
grå stugor ett stycke upp mot den
glesa, nariga skogen ock några
ännu gråare kodar nere vid havet, en
liten kamn, där tjärstrukna båtar
lågo uppdragna, ock de bruna
näten, som läto höra en underlig
melodi, när vinden satte dem i rörelse,
skvallrade ändå om att en liten
flock människor kär kämpade för
sitt uppehälle. Men ett stycke från
själva fiskläget låg en vacker villa,
där en numera pensionerad
ämbetsman bodde med sin dotterdotter och
en gammal hushållerska.
Doktor Ede var född i en av de
grå stugorna, ock när käns manna-
ålders gärning var avslutad, had©
han återvänt för att få tillbringa sin
ålderdom vid detta hav, som han
älskade så högt. Några anförvanter
hade han ej numera bland fisklägets
folk, men kan kände sig liksom
•släkt med dem alla, med själva
marken ock dess sparsamma
vegetation, vågorna som slogo in mot den
vita sanden ock vinden som
saltmät-tad flög över den.
Men Anna-Karin, käns
dotterdotter, tyckte, att kon var som
levande begraven. Från fönstren såg
hon väl de vita seglen och
ångbåtarnas rökstrimmor, men alla
drogo förbi, ingen kom i land mer än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
