Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 5. Maj 1930 - Den kvinnliga skiltvakten. Efter en rysk krönika från kejsarinnan Katarina II:s dagar, av Vald. Berggreen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAJ MÅNAD
47
— Här är det, sade Jadwiga, gå
nu tyst in, så kunna ni överraska
kejsarinnan sovande.
— Gott, svarade den ena av de
båda sammansvurna, vi vilja också
helst överfalla henne oförberedd. Ni
håller så vakt under tiden och
skjuter envar, som vill komma in och
störa oss. Och så till verket i Guds
och den helige Nikolaus namn!
Jadwiga öppnade sakta dörren,
de sammansvurna gingo försiktigt,
ja, nästan ljudlöst in och närmade
sig den motsatta väggen, där de
förmodade att kejsarinnans säng stod.
I samma ögonblick slog Jadwiga
hastigt igen dörren och vred med all
kraft om det stora låset. De
sammansvurna voro fångna.
— "Vad skall det betyda–-
Vad är det? . . . Förräderi,
förräderi, ropade de båda herrarna i
munnen på varandra.
I stället för att föra in dem i
kejsarinnans sovrum hade Jadwiga
stängt in dem i en annan sal och på
så sätt genom en enkel kvinnolist
fått dem i sitt våld. Fångarnas
försök att slippa ut genom ett fönster
eller genom att bryta upp en dörr
voro förgäves.
ögonblickligen störtade Jadwiga
in’ till den sorglöst slumrande
kejsarinnans säng och väckte henne.
Katarina vaknade genast och
lyssnade med stigande förfäran till den
berättelse den unga flickan i en hast
relaterade.
— Nu gäller det framför allt att
överraska de sammansvurna,
förklarade kejsarinnan — med dig och
Sa-marin kan jag väl räkna?
— Ja, intill döden, bekräftade
Jadwiga.
— Skynda genast ned och tillkal-
la Samarin med tio pålitliga män!
Jadwiga flög nedför trapporna.
Några minuter senare stod Samarin
jämte tio man i kejsarinnans
gemak, medan Jadwiga trädde in till
kejsarinnan.
Kejsarinnan hade kastat en
kappa över sig. Nu tog hon ett par
laddade pistoler, och vid Samarins
sida gick hon bort till den dörr,
innanför vilken de båda
sammansvurna rasade.
— Nu skola vi tala lite med er,
började hon. Känner ni igen min
röst?
— Ja.
— Yem är det då ni hör?
— Kejsarinnan.
— Alldeles riktigt. Hör nu på vad
jag säger T Ni kunna vänta er
döden, och om ni gör det allra minsta
motstånd så skola ni dessförinnan
få genomgå den mest förfärliga
tortyr; men såframt ni bara låter er
fängslas utan motstånd och uppger
namnen på edra medsammansvurna,
skall jag skänka eder livet och
friheten. Mitt hedersord på det —
överlämna ni er då?
— Ja, vi överlämna oss!
Låset vreds om. Samarin och
hans folk trädde in och togo till
fånga de båda sammansvurna. Då
man tog av dem maskerna, visade
det sig, att det var två
gardesofficerare. Kejsarinnan satte sig själv
vid bordet och skrev ned namnen
på alla sammansvurna. Det var en
lång lista.
Då det var färdigt, befallde
kejsarinnan, att de båda
sammansvurna skulle tagas i förvar, varefter
hon sände bud efter furstinnan
Daschkoff, Orloff och flera andra av
sina trofasta anhängare. Samarins
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
