Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 9. September 1930 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEPTEMBER MÅNAD’
5
Det är den
nordiska "urskogen" med
lukt av nordanland
och uråldriga äventyr, där Sagan
sitter dold i dunklet bland "barroga
tallar" och "skrubboga stengryt".
Underbar är dess värld, full av
upptäckter, full av tankar och ro.
Månne icke varje svensk innerst inne
känner denna längtan till
skogslandet — som en lockton ur horn och
näverlur -—- den verkliga skogen,
där man kan gå dagshåll med
äventyret i sällskap.
Många svenska skalder ha
besjungit skogen. Hjärne var väl
den förste som gett oss den i
poetisk gestaltning, och de ovan
citerade raderna äro oöverträffliga som
realistiskt ordmåleri. Fröding har
också diktat om skog i sin
sorg-bundet stilla dikt, där vinden
viskar tunga hemligheter och trasten
En leende landskapsbild : den j
lilla skogomkransade sjön.
sjunger för sin
käresta hela långa
dagen.
"Och blåklockan ringde sakta
i takt med hans kärleksglöd,
och skogsstjärnans öga lyste,
och smultronets kind blev röd."
Den skogen är, trots det tunga
vemod som ruvar där inne, ljusare
och öppnare, den har, uppifrån
sedd, en mjukare linje och en
mildare dager än Hjärnes taggiga,
"götiska" vildskog. Den hör
liksom till ett annat tidsskede. Bäst
och åskådligast av alla har kanske
ändå Strindberg skildrat den
typiskt svenska skogen i
"Ängsladan":
"Skogsbrynet följer du åt, av
ormbunkar kantat och enar;
kortsnaggigt gräs, en älvdans med
svamp och en slåtterblomma;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
