Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 10. Oktober 1930 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
, HALLS BERÄTTELSER
ge de tal som hållas till hans ära.
Huvudstadens finansmän vilja
naturligtvis också hedra denne
landsman, som kastat glans över deras
fädernesland, ock så blir han
inviterad till en stor middag som dessa
anordna.
Och så händer det, att han vid
denna middag, vid vilken kan själv
är hedersgästen, för första gången
efter den där födelsedagsfesten hos
grosshandlare Holst möter Edith. I
ett nu skjuter blodet upp i ansiktet,
då kan kör hennes namn nämnas,
men då han möter hennes ögon, är
han lika lugn som förut. Kokett
småleende ser kon på honom, medan
hon med ett smicker frågar konom,
om han trots de många årens
skilsmässa och trots all ära och allt
beröm som kommit konom till del
ännu minns sin lilla barndoms- och
ungdomsväninna? Det gör honom
nästan ont, då han ser den
missförstådda, triumferande glimten i
hennes öga, då han nästan ofrivilligt
utbrister:
— Ja, er, fröken Editk, glömmer
jag inte så lätt!
Han lägger märke till att kon
åldrats; de vackra blå ögonen ha
förlorat sin forna glans, den friska
vackra kyn är upphjälpt med puder
och smink, och vad som är värst,
hela hennes ansikte bär spår av
många och bittra missräkningar.
Han får medlidande för kenne,
ock så språkar kan hövligt och
vänligt med henne, frågar efter
hennes mor, som icke är med vid
festen, ock lovar att besöka dem
snart. Men då de skiljas åt, vet
kan, att kennes kjärta är detsamma
som för tio år sedan, lika
beräknande, lika bedrägligt, och han är glad
och tacksam över, att det hj ärtesår
hon en gång tillfogade honom nu
är fullständigt läkt.
Samtalet med kenne har
emellertid framkallat ett annat minne hos
honom, han har erinrat sig den lil-.
la brunögda Gerda, hans gamla
värdinnas dotter. Han ser ännu så
När hon möter Pouls
blick, slår hon sin mot
jorden . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
