Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 10. Oktober 1930 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
HALLS BERÄTTELSER
— han står framför sonen, de se in
i varandras ögon. Thorstein blek
och med ett förtvivlat försök att
rädda situationen genom att
skratta, fadern ängsligt forskande.
— Hur är det fatt, Steine, vad
står på, frågar han oroligt.
Men Thorstein går bort till byrån
och drar ut en låda, ur vilken han
tager fram ett tomt penningbrev.
— Tack far, tack för din goda
vilja, men som — som du — som
du ser här, han stammar, hans
stämma darrar och slår över från grår
till skratt.
— Se här — ser du?
Sigurdur står alldeles orörlig,
precis som om han stelnat till
invärtes, han är gråblek i ansiktet,
endast den stora näsan har behållit
sin färg, det rycker i mustascherna
— du är — du är — nej, nej, Steine,
kommer det i korta, avhuggna
satser över hans läppar -— så biter han
samman tänderna, står och stirrar
in i dammkornens virveldans i den
sjunkande solens sista strålar. Jaså.
det blev alltså det, slutet på det
hela! Nu är det alltså förbi —- förbi
—- nej, Lill-Gunna finns ju! På
en gång blir han lugn, utan vrede
vänder han sig till Thorstein.
— Thorstein!
Det far en darrning genom sonen,
men han varken svarar eller rör på
sig — han minns den där
förskräckliga domarstämman från
barndomen, han kommer så väl ihåg den.
— Du -— fortsätter Sigurdur, och
hans stämma är åter affärsmannens
från hans krafts dagar — du får ge
dig iväg på en resa, för konsortiets
Rockärmen hakar fast vid skruven, och
lampan stjälper omkull.
räkning får du fara till
Bildur-dal.
Han sätter sig på skrivstolen
framför den höga pulpeten, river av
ett ark från blocket och skriver ett
par ord med stor stil, lägger in det
i ett kuvert och skriver adressen.
— Det här lämnar du in på
firmans kontor. Du blir borta en
månad — finns det fotogén på lampan
— nej, inte det, bordslampan, du
vet, jag ser så dåligt. Du kan ju
säga, att jag håller på att hjälpa
dig med något. Han funderade ett
slag, medan han såg framför sig
—-så såg han upp, men inte på sonen.
— Ge dig iväg då, utbrast han
otåligt, som om han inte ville se
honom längre där inne.
— Far–hördes en tårfylld,
bedjande stämma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>