Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 11. November 1930 - Fröken Eks misstag, av Sven Frychius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NOVEMBER MÅNAD
23
Av SVEN FRYCHIUiS
I ett gammalt hus vid en
gammal gata i en gammal landsortsstad
sitter gamla fröken Ek och tittar
ut genom skvallerspegeln. Det är
inte många människor, som gå
förbi, och de scenerier, som reflekteras
av glaset, äro inte särdeles
växlingsrika. Men fröken Ek finner
dock behag i sin sysselsättning. Den
ger henne impulser till
meditationer, och mera behöver hon inte för
att i ro framleva sina dagar.
Meditationerna giva fröken Eks
liv dess värde. Att minnas, det är
ofta gamla sysslolösa människors
enda utväg att fatta ställning
gentemot tillvaron. Om
tidsförhållandena bjuda dem emot, säga de inte:
— Så och så ska vi ha det.
Utan de säga:
— Så och så var det på den
gamla goda tiden.
Denna passivitet och
retrospek-tivitet har helt gripit fröken Ek.
Hon är av en förnäm gammal
köpmanssläkt, som sedan generationer
tillbaka bott i det gamla huset vid
den gamla gatan. Hon är den enda
levande representanten för släkten,
och hennes räntor äro icke större,
än att hon tvingas leva ett enkelt
och tillbakadraget liv. Men detta
armod — som hon givetvis skulle
benämnt det i sin ungdoms
glansdagar — har ingen verklighet för
henne. Hon är fortfarande den för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
