Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 11. November 1930 - Julklappen, av L. Blommert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
HALLS BERÄTTELSER
inte alls gifta mig och drömde
aldrig om att . . .
— Har du då inte märkt, avbröt
Bertil ånyo, att jag ända från
barndomen haft dig kär?
— Ja, men inte på det sättet.
— Är detta ditt sista ord, Maj?
Kan du inte
tänka på saken och
låta mig få
framställa
samma fråga om ett
år. Jag vet, att
jag på allt sätt
skulle vilja göra
dig lycklig. Ack,
älskade, låt mig
åtminstone få ha
litet hopp!
— Nej, nej,
det vill jag inte.
Du får aldrig
mer taga upp det
där ämnet. Kom,
låt oss gå! Här
hade vi det så
skönt under de
härliga träden
med den sköna
vidden, som
förtonar i lila
därborta vid
synranden, och så
fördärvar du
hela stämningen.
— Maj såg ut
över vidderna. Och hon fick i sina
ögon ett underbart fjärrskådande
uttryck, som kunde hon se in i
själva evigheten.
O, hur gärna ville inte Bertil slå
armen om hennes liv och försöka
övertyga henne om sin stora kärlek.
Men han vågade ej. Maj var aldrig
lik andra flickor. Gent emot henne
Och färg kom på kinderna, men inte
som en reflex från rosen.
tog man sig inga friheter. Och
allra minst skulle man göra det i
ett ögonblick som detta, då det låg
som ett förklarat uttryck i hennes
milda ögon, som voro vända uppåt.
Hon reste sig från bänken och sade
stilla: "Kom nu! Men först vill jag
säga, att jag
gärna vill
behålla dig som vän
alltid, alltid och
önskar att det
gamla, goda
förhållandet ska få
fortsätta, men
lova, att du
aldrig talar mer i
denna sak."
Men Bertil
lovade ingenting.
Maj hade
blivit ledsen och
inte så litet
upprörd. Ty en ung
flicka, som får
sitt första
giftermålsanbud av
en god, hederlig
man, måste ju
känna det som
en utmärkelse,
då han valt
henne framför
andra, och känner
sig tacksam,
men på samma
gång bedrövad, då hon inte kan
säga det ja-ord, som han längtar
efter.
Ehuru Maj trivts och haft gott av
sin vistelse i Grenoble, var hon
likväl glad när Megs faster på
hemresan till England gjorde den lilla
omvägen och kom för att hämta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
