Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
HEL SO VÄNNEN.
Af denna tabell ser man nu genast, att nästan alla födoämnen
af djur icke innehålla sockerämnen, utan såsom regel endast
ägghviteämnen och fett. Egentligen är det blott mjölk och ost, som
genom sin halt af mjölksocker utgöra undantag. Däremot finner
man, att födoämnen ur växtriket innehålla sockerämnen (vanligen
såsom stärkelse) i öfvervägande mängd och äfven ganska mycket
ägghviteämnen samt dessutom mera allmänt äfven något litet fett.
Majs och hafre innehålla till och med ganska beaktansvärd mängd
af det sistnämnda, nämligen omkring 50 à 60 gram pr kilo, eller
föga mindre än hvad som finnes uti 2 liter fet oskummad mjölk
eller uti 1 kilo mager ost, och lika mycket som uti lefver eller
hjärta med lunga af nötkreatur eller uti färsk bohuslänsk sill.
Vidare förtjänar anmärkas, att 1 kilo finsiktadt ärtmjöl
innehåller 0,6 gånger mer ägghviteämnen än samma vikt vanligt kött
med ben och 3 gånger mer än färskt fläsk (sidstycke utan ben);
att mjöl af hvete, råg och majs innehålla mer ägghviteämnen än
salt rökt fläsk (sidostycken utün ben), och gryn eller mjöl af hafre
lika mycket som salt norsk sill. Dessutom innehålla nu nämnda
födoämnen ur växtriket en ganska betydande mängd sockerämnen,
vexlande emellan 500 och 740 gram pr kilo, uch hafva de sålunda
ett ganska högt näringsvärde. Men, såsom man ser, motsvaras
detta ingalunda af salupriset. Ett kilo finsiktadt ärtmjöl t. ex.
med näringsvärde af 54,1 öre kostar 26 öre, då ett kilo kött med
näringsvärde af 48,8 öre kostar 85 öre. Ett kilo hafregryn med
näringsvärde af 28 öre kostar 35 öre. hvaremot ett kilo gädda
med näringsvärde endast af 15 kostar 60 öre o. s. v.
Särskildt förtjänar majsmjöl att hos oss användas mera, än
som nu sker såsom föda för människor. Det har t o. m. högre
näringsvärde än mjöl af råg och hvete, men är lättsmältare och
dessutom 25 procent billigare. Det har flera gånger högre
näringsvärde än potatis, men kostar endast dubbelt så mycket. Emellertid
har majsmjölet en något fadd smak och användes därför bäst i
blandning med andra mjölsorter och såsom gröt och välling, men
äfven såsom bröd.
Såsom allmän regel kan man fastslå, att födoämnen af djur
äro dyrare än af växter. Det är egentligen endast oskiradt och
skiradt ister, fläsk, färsk och salt sill, torkad torsk (s, k. lutfisk)
samt blod och mjölk, hvilka i näringsvärde och salupris något så
när kunna jämföras med föda af växter. Dessa äro också
öfverallt fattigmans föda. Till någon del kan väl nyssnämnda
pris-skilnad förklaras och äfven något utjämnas däraf, att fett är mycket
lättsmältare än sockerämnen, och att äfven ägghviteämnen af djur
äro mera lättsmälta än af växter.* Men i allmänhet beror nog
priset, åtminstone å de födoämnen, hvarom här är fråga, likasom
vid all handel, på tillgång och efterfrågan. Många födoämnen
fördyras för öfrigt icke obetydligt däraf, att vid tillagningen mycket
måste bortrensas såsom odugligt till föda för människor. (Forts.)
* De lättsmältare födoämnena ingå till större procent i vårt blod än de
svårsiniiltare. Kn större eller mindre del af all föda bortgår osmält.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
