Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEL SO VÄNNEN.
11
hans åsigt, en viss medelgrad af futtighet i jorden, ooh en sådan antager han
inträda, då grundvattnets yta (nivå) sjunker, då uppstår nämligen öfver
grundvattnet ett jordlager, hvars porer äro uppfyllda med fuktighet och luft i ett för
smittans utveckling gynnsamt förhållande. Han menar nu alltså icke längre,
såsom många ännu påstå, att grundvattenshöjden i och för sig är det bestämmande >
den är blott såsom »visaren på ett ur», så att ett sjunkande anger, att
smittämnena nu kunna utveckla sig öfver detsamma. — Förutom dessa förhållanden
tillskrifver P. tillika markens förorenande med affallsämnen stor betydelse,
emedan sådant kan tillföra smittämnena näring.
Vår uppvärmning.
Af prof. Max v. Pettenkofer (München).
1. Vårt värmebehof.
Genom kroppens beklädande och boningsrummens uppvärmning
skaffar sig människan äfven i kalla trakter och under kalla årstider
ett varmt klimat. Detta konstgjorda klimat är mycket varmare och
jämnare fördeladt än de fleste tro. Människan befinner sig väl blott
di, när temperaturen i hennes inre, kroppens kärna, är 37 Y20 C. och
icke vexlar mer än högst en half grad. Negern i de tropiska länderna
är icke varmare än eskimån i polartrakterna, ehuru årets
medeltemperatur i dessa länder med 40° C. afvika från hvarandra.
Vi reglera dessa stora temperaturskillnader dels på
fysiologiskt-kemisk, del3 på fysiologiskt-fysikalisk väg, i det vi vid till- och
aftagande värme hos vår närmaste omgifning dels genom
ämnesvex-lingen alstra mer eller mindre värme i oss, dels låta mer eller mindre
afgå ur vår kropp genom utstrålning, afledning och afdunstning.
Under normala förhållanden ombesöijer vår kropp regleringen af
värme-ekonomien utan vår vetskap på reflektorisk väg, motsvarande
de vexlande värme- och köldretelser, som verka på vårt nervrika
hudorgan. Ämnesvexlingen stegras och därmed värmeproduktionen vid
tilltagande afkylning, liksom den i motsatt fall aftager. Men därjämte
medverka våra kärlnerver, i det att det ytliga kretsloppet vid stigande
afkylning, vid en kall retning, som verkar på hudorganet, minskas,
hvarigenom mindre värme bortgår från kroppsytan.
Vi afgifva den i oss alstrade värmen dela genom huden, dels
genom lungorna. Värdet for dessa båda vägar är dock högst olika.
Af de tre millioner gram värme-enheter (s. k. kalorier), som en frisk
vuxen människa i genomsnitt alstrar per dag, afgår vanligen öfver
80 °l„ genom huden och knappt 8 % genom andningen. Därföre väljer
människan till skydd för sin kropps-värme blott sådana medel, som
verka på huden.
Hufvudmedlen äro, som bekant, kläder och bostad med
uppvärmning i denna senare.
Uppvärmningen, d. v. s. behofvet af uppvärmning, beror åter i
hög grad af kläderna. I ytterkläderna eller i bädden, som är en
mycket vigtig beklädnad, hvari vi tillbringa en dryg del af vårt lif,
behöfva vi i vårt klimat föga eller alldeles ingen uppvärmning. Men
lättare klädda frysa vi understundom och förkyla oss. — När frysa vi?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
