Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
HEL SO VÄNNEN.
Denna känsla inträder hos olika personer, äfven om de äro alldeles
lika klädda och fora samma diet, vid olika temperatur allt efter
känsligheten hos de hudnerver, som verka på kärl-apparaten och det
ytliga (kretsloppet. Ofta är en person ännu varm vid en temperatur,
för hvilken en annans hud visar sig såsom gåshud.* Huden kännes
kall, icke emedan hela kroppen mister mera värme än annars, utan
emedan det ytliga kretsloppet afstannar, och sålunda mindre värme
från kroppens inre når fram till den yttre huden, i hvilken organet
för värmeuppfattningen ligger. Vid frossfeber stiger t. o. m.
temperaturen i kroppens inre under fross-stadiet för att under värmestadiet
åter aftaga.
Kärlnerverna svara mot (reagera) på köld och värme olika hos olika
personer, som äfven kommer an på, å hvilka delar af huden retningen
inverkar. De delar däraf, hvilka vi vanligen låta vara obeklädda,
ansigte och händer, äro mycket okänsligare än sådana, som vi hafva
beklädda. Ett kallt luftdrag, som icke gör oss någonting, om det
blott träffar ansigte och händer, kan plötsligt komma hela huden att
skälfva, om det träffar en del af den nakna halsen eller det blottade
bröstet. Köldretningen utbreder sig från en del af huden reflektoriskt
på hela organet. Dessa plötsliga rubbningar i kretsloppet utifrån in
kunna lätt skada helsan, i synnerhet där motståndskraften är ringa.
Hela vår värme-ekonomi och dess reglering beror sålunda i
väsentlig grad af klädedrägten. Om man mäter temperaturen hos
luften mellan huden och kläderna, när det kännes angenämt och vi
icke förnimma någon kyla, så finner man -f 25 à 30°. Vi föra
sålunda med oss i våra kläder ett nästan tropiskt klimat. Blir luften
öfver större delen af vår hud kyligare, så känna vi behof af att
påtaga ännu en röck eller annat plagg, eller att uppvärma luften, innan
den intränger i våra kläder, d. ä. att uppvärma luften i det rum, där
vi uppehålla oss.
Mycket är redan taladt och skrifvet om, huru pass man skall
uppvärma luften i bebodda rum. Hittills har man på denna fråga
vanligen gifvit till svar +17° C. Man kan öfver hufvud låta detta
svar gälla såsom nästan riktigt, ehuru naturligtvis därvid äfven kläderna,
kroppens tillstånd och luftens beskaffenhet utöfva ett visst inflytande.
Mäter man temperaturen vid flera tillfällen, då personer, lätt klädda
och icke upptagna med ansträngande sysselsättning, känna densamma
angenäm, finner man den vara från 17 till 20° C.; lägre och högre
vexlingar göra sig redan bemärkta såsom något icke alldeles normalt.
Personer, hvilka om vintern mycket uppehålla sig och röra sig
i fria luften, behöfva som bekant om aftonen i sin kammare enligt
regeln en så hög temperatur i sina kläder och sin bädd, att det för
andra blir mycket för varmt, medan de förra ändå faktiskt hafva
kalla händer. För sådana, hos hvilka kärlnerverna äro vana att i kyla
under rörelse och stegrad inre värmealstring tillbakahålla blodströmmen
från huden, tyckes en starkare värmeretning utifrån behöfvas än för
andra, ifall blodomloppet i buden skall fullständigt återigen komma i gång.
* Gåshud kallas vår hud, då den genom hudmusklernas sammandragning
blir knottrig såsom huden hos en gås.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
