Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEL SO VÄNNEN.
13
Vi bedöma temperaturen i ett rum subjektivt efter vår känsla,
objektivt efter termometern. Det kommer därvid an på, om
termometern visar riktigt samt hvarest den befinner sig. Det finnes
termo-i metrar till salu, som visa falskt på en, två och till och med flera
grader. Vanligen visa de för högt. Nu finnes det normaltermometrar,
hvarmed man kan jämföra en köpt termometer, eller jämför man den
med en annan, om hvilken man vet, att densamma visar riktigt. Då
kan man se, huru många grader man vid afläsandet skall tillägga
eller fråndraga.
En termometer visar ganska olika temperaturer, allt eftersom
den befinner sig i närheten af ett fönster, en dörr eller midt i ett
rum. — Det är vanligt att hänga en termometer på väggen. Men
härtill skall man aldrig välja en vägg, som vetter utåt, utan alltid en
mellanvägg, på hvars midt man anbringar instrumentet, icke öfver en
manshöjd högt.
Men icke ens på en riktig termometer, som sitter på en riktig
plats, kunna vi under alla omständigheter förlita oss. Luftens
temperatur i en kammare verkar på vår värmeförlust hufvudsakligen blott
genom afledning och utdunstning. Men äfven väggar och möbler och
deras temperatur hafva genom sin utstrålning ett stort inflytande på
vår värmeförlust. I ett rum, som länge varit kallt, kan luftens
temperatur visa 20° C., och den, som befinner sig där, fryser likväl, så att
han misstror termometern, som visar 20°. Om han behåller rummet
ett par dagar och där fortfarande eldas, kan det dock snart blifva
honom för varmt vid 20°. Detta iakttager man ofta under resor om
vintern på värdshus, där man tager in och förut beställt ett varmt
rum. I rum, som behöfva eldas, måste nämligen icke blott luften,
utan äfven väggar och hvad annat, som i rummet finnes, vara till
en viss grad uppvärmdt, ifall icke för mycket värme genom utstrålning
skall afgå från oss.
2. Vårt bränsle.
Vi framställa värmen hufvudsakligen ur trä eller stenkol, här
och där äfven af torf. Ofta frågas, hvarmed man eldar billigast.
Det beror på de värmeenheter, som ett värmematerial vid fullständig
förbränning kan utveckla, och efter dess pris i handeln.
Trä lemnar i lufttorrt tillstånd ungefär 3,000 värmeenheter,
stenkol efter afdrag af dess aske- och vattenhalt i genomsnitt något öfver
6,000 värmeenheter, Torf gifver med liknande afdrag något mera
värme än trä; d. v. s. genom förbränning af 1 kilo trä kan man höja
temperaturen på 3,000 kilo vatten 1 0 C., med 1 kilo stenkol 6,000
kilo vatten lika mycket.
De olika träslagen, mjukt trä (tall- och furuved) och hårdt trä
(björk och bok), gifva nästan lika stora värmemängder, d. v. s. en kilo
tallved lika mycket som 1 kilo bokved. Men man köper veden icke
efter dess vigt, utan efter dess volym.
1 ster (tysk famn) bokved väger c. 500 kilo = 1,500,000 värmeenheter
1 » » tallved väger c. 370 kilo = 1,110,000 »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
