Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
HEL SO VÄNNEN.
Yäl uppjäst arbetas degen med återstående mjölk och mjölsorter,
utom hvad som erfordras vid utbakningen. Behöfves mera
degspad, tillsättes ljumt vatten efter behof. Jäsningen fullbordas och
degen uppdelas vid utbakningen i 3 lika stora bullar, som kunna
gräddas i en vanlig järnspisugn. Hvarje bulle kommer då att
innehålla 125 gm ägghviteämnen, 69 gm fett och 489 gm
sockerämnen; det är 20 gm kväfve och 339,56 kol, alltså full
heldagskost för en ordentlig arbetare, utan annan tillsats, än godt
dricksvatten, och för det billiga priset af 34 öre. — Brödet är, såsom
jag själf öfvertygat mig om, ganska godt och välsmakande. För
arbetare, som en hel dag behöfver vara borta från sitt hem, t. ex.
bland tågpersonalen vid våra järnvägar, skogsarbetare, dagsverkare vid
större egendomar m. fl., bör detta kraftbröd vara ganska användbart.
För att nu vidare besvara frågan: huru få god föda till billigt
pris? må först och främst erinras därom, att alla födoämnen, som
inköpas, måste vara af fullgod beskaffenhet. Det hörer dock icke
till planen för denna uppsats att lämna vidare upplysningar i detta
hänseende, utan må här blott i allmänhet sägas, att det nästan
alltid blifver förlustbringande att köpa föda, som är mager eller
annars af mindre god beskaffenhet, äfven om priset är billigare
Framför allt gäller detta om kött och annan föda af djur. Om
mjölk må dock särskilt nämnas, att så länge hårdt skummad, men
icke separerad mjölk betalas med halfva priset af den feta
oskummade mjölken, kan det i afseende på näringsvärdet i förhållande
till priset vara ungefär det samma, hvilken sort man köper.
Därjämte må väl ihågkommas, att all föda, men i synnerhet
sådan ur växtriket, bör genom omsorgsfull sönderdelning, genom
målning till gryn eller mjöl (hvarigenom de hylsor af träämne, som
omgifva stärkelsekornen sönderrifvas) genom uppblötning, kokning,
stekning, bakning m. m. bringas i så fint fördeladt och
ändamålsenligt tillstånd, att den kan påverkas af matsmältningsvätskorna.
Hit hörer äfven, att all mat tuggas väl.
Med afseende på den slutliga beredningen af födan till
särskilda maträtter och dessas uppläggning och anordning för bordet,
bör hvaije husmoder icke försumma att lägga sig synnerlig vinning
om att göra äfven den enklaste och tarfligaste anrättning så
behaglig som möjligt för syn, lukt och smak. Det lider intet tvifvel,
att icke dessa våra sinnesorganer hafva stort välde öfver hela
matsmältningsapparaten, och att en uppdukad måltid, som gör ett
angenämt intryck på dem, redan därigenom på förhand har tillförsäkrat
sig ett välvilligt mottagande. Man säger ju: »det här ser så godt
ut, att det vattnas en i munnen» o. s. v. Detta kan åstadkommas
med mycket enkla medel. En förståndig husmoder kan utan några
dyrare tillsatser, blott genom själfva det sätt, hvarpå födan anrättas,
kokas, brynes, stekes o. s. v., eller ock genom en passande liten
tillsats af kryddor, såsom salt eller socker, ättika, peppar, lök,
persilja, mejram m. m., göra en mycket tarflig, kanske af rester från
en föregående måltid uppstufvad anrättning ganska smaklig och
lockande, helst om den bjudes renligt och snyggt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
