Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEL SO VÄNNEN.
39
Kakao-frukten beredes till föda på två olika sätt. Antingen
uttagas kärnorna ur fruktskidan, renas, tvättas, sållas och torkas i
solen, hvarigenom man erhåller den kärft och bittert smakande
sol-kakaon; eller också torkas frukterna helt obetydligt och packas
tätt ihop i tråg samt utsättas två dygn for en jäsningsprocess
ofvan jord; därefter packas de i fat och dessa nedgräfvas i jorden
Hjed tunga stenar till press, där de underkastas »uöderjordisk
jäsning» i 4 dygn. Kakaobönan förlorar, nämligen härigenom sin
kärfhet och bitterhet och torkas likaledes i solèn, sedan den blifvit
befriad från fruktmoset. Detta är s. k. jord-kakao. Förr, då man
nedgräfde bönorna direkt i jorden, voro de vanligen smutsiga af
stoft, men numera kan man blott på smaken skilja dem från den
andra sorten, ty bönorna blifva bruna och till och med svarta,
allt efter deras ursprung, trots den olika behandlingen. De bästa
sorterna komma lika litet till oss som det finaste kinesiska théet,
ty de konsumeras af de rika, som bo på produktions-orten.
Kakao-bönans skalade kärna består af mikroskopiskt små,
polygonala, med hvarandra utan mellanrum förbundna celler, i
hvilka runda stärkelsekorn, förenade med fett och ägghviteämnen,
äro inbäddade, äfvensom rödbruna och violetta hartsiga massor.
I kemiskt hänseende innehåller kakao omkring 50 proc. fett, det
så kallade kakaosmöret, som i medicinen har stor användning.
Yidare 1—3 proc. teobromin, ett ämne som hör till alkaloidernas
grupp; 16—20 proc. ägghviteämnen, stärkelse, gummi- och växtslem
i vexlande mängd och slutligen kako-rödt, en kropp som består
af harts och garfämne.
Af de tre utländska dryckerna, the, kaffe och chokolad, har
den sistnämnda mesta näringsvärdet. Ursprungligen användes den
i Mexico icke såsom dryck utan såsom het gröt, som bereddes af
skalade rostade bönor, utrörda med vatten, honing och maismjöl.
Beredningssättet har under tidernas lopp naturligtvis ändrats och
förbättrats. Nu för tiden renas bönorna först mycket sorgfälligt
och befrias från alla jord- och stoftpartiklar; därefter rostas de
(för att befrias från skalen) i ångrostapparater vid 120—150° G.
Deras skal kastades förr bort såsom värdelösa, men numera
användas de ofta till thé, enär de innehålla ända till 7» proc. af
kakao-alkaloiden teobromin. — Sedan skalen äro aflägsnade på
klock-kvarnar, sönderdelas kärnorna i rif- och blandningsmaskiner
(så kallade Lesageska melangèrer) och befrias i uppvärmda pressar
under starkt tryck från en del af sitt fett. Ju mindre rik på fett
kakao-massan är, desto lättare smältes deu i magen. Den kakao,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
