- Project Runeberg -  Helsovännen / Hälsovännen / Årg. 7, 1892 /
42

(1886-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

42

HEL SO VÄNNEN.

Vår uppvärmning.

Af prof. Max v. Pettenkofer (München).

(Slut från sid. 34.)

5. Centraluppvärmning.

Kakelugnen är en värmehärd, som uppställes i det rum, som
skall uppvärmas, och är bestämd till detta rums uppvärmning, Men
man kan också leda värmen från en värmehärd vidare in i rum,
hvilka skola uppvärmas och i hvilka ingen eldstad är uppförd, utan
där det värme aflemnas, som alstras utanför dessa rum och som ledes

* v

dit in. Såsom materialier för värmeledning använder man luft, vatten
och vattenånga.

A. Varmluft-ledning.

Luftuppvärmningen liknar kakelugns-uppvärmningen. I ett rum,
enligt regeln beläget i en källare och kalladt värmekammare, står en
med skorsten försedd ugn (kalorifar), hvilken medgifver luftens
uppvärmning mycket högre än till rums-temperatur, Från värmekammaren
leda kanaler till de särskilda rummen, som skola uppvärmas, och en
kanal leder luften från det fria in till värmekammaren. Upphettas
kalorifären och luften i värmekammaren, så trycker den kallare och
specifikt tyngre luften i det fria värmekammarens mycket varmare och
specifikt lättare luft upp i höjden och till de högre liggande rum, som
skola uppvärmas, hvarest den blandar sig med rumsluften och
meddelar densamma och de i rummen befintliga föremålen den nödiga
värmen.

Frisk luft intränger ständigt i värme-kammaren, uppvärmes i
kaloritären, stiger uppåt samt ersattes sedan återigen af frisk luft.

Men om man blott vill uppvärma och icke på samma gång
ventilera ett rum, kan man också afstänga friskluftskanalen i
värmekammaren, om det rum, som skall uppvärmas, är förbundet med det
genom två kanaler, af hvilka den ena leder den varma luften från
värmekammarens tak till det öfre rummet, och den andra leder
därifrån vid golfvet luften åter ned i värmekammaren. Man har då en
luftcirkulation såsom genom en vanlig uppvärmd kakelugn.

Man hör ofta klagomål öfver sådan varmluftledning, i synnerhet
öfver att den gör luften allt för torr; genom afdunstning af vatten i
värmerummet söker man dock afhjälpa denna olägenhet Men i trots
däraf fortfar allt för ofta jpissnöjet. v. Bezold och Ernst Voit hafva
i den tekniska högskolan i München undersökt luftens vattenhalt i
olika hörsalar, såväl i sådana, som voro försedda med varmluftledning
och där man klagade öfver torrhet hos luften, som i andra rum, hvilka
uppvärmdes med kakelugn, och hvarest man icke kände luften torr,
och de hafva — egendomligt nog — icke funnit någon väsentlig
skilnad i luftens fuktighet. På grund af erfarenhet antager man, att
bostadsluften vid vanlig rumstemperatur icke bör hålla under 40—
30 proc. relativ fuktighet, och denna vattenmängd var väsentligen ej
heller annorlunda i de med varmluftledning inrättade salarne och i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:54:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/halsovan/1892/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free