Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEL SO VÄNNEN.
43
de med kakelugnar uppvärmda rummen. Stora olikheter kunna ickë
heller väntas, ty kakelugnsuppvärmningen är egentligen också en
luftuppvärmning; luften går blott icke genom en värmekammare, utan
stryker öfvet den varma kakelugnen och cirkulerar f rummet. Om
man uppvärmer vinterluften af 0° C. temperatur, äfven om den då
är mättad med fuktighet till 20°, utan att tillföra den vatten, så blir
den dock relativt ganska torr. Ty vid 0° kan den blott innehålla
4,5 gm vatten på kilometern, vid 20° däremot kan den Upptaga 17,5
gm vatten eller nästan 4 gånger så mycket. Om således med
vattenånga mättad vinterluft uppvärmes till 20°, utan att vatten tillföres
den, så har den icke en gång 20 proc. relativ fuktighet och en
mätt-ningsbrist på 74 proc. Om med kakelugn uppvärmd kammarluft
skall kunna hålla mera vatten, så måste den också taga det
någonstädes ifrån. Den tager det då från väggar, möbler, människor och
talrika andra vattenkällor i bostaden, och den gör detta såväl vid
kakelugns-uppvärmning som äfven vid varmluftledning.
Men hvarför den senare likväl så ofta kännes såsom en abnormt
torr luft, i synnerhet for känseln i munnen, svalget och stämmbanden,
måste hafva andra orsaker, v. Fodor har först påvisat, att det
härrör från bränsleprodukter, hvilka uppstå i den luft, som går öfver
de ofta glödande ytorna i kalorilären i värmekammaren. All luft i
det fria håller damm. Dammet .består dels af mineraliska, dels af
organiska ämnen. De senare förbrinna i närheten af glödande ytor
icke fullständigt, utan gifva äfven produkter af s. k. torr destillation.
Värmekammare äro i regeln mörka, trånga, smutsiga, svårtillgängliga
lokaler.
Äfven kalorifärerna äro vanligen orena och bemängda med
affall af bränsle. På renligheten i frisklufts-kanalen aktas ofta äfven
föga. Däraf kommer det, att man vid vissa tillfällen känner mycket
mera obehag af varmluftledningen än vid andra. Om t. ex. dammigt
bränsle användes till kalorifären, eller om på golfvet liggande damm
upphvirflas, kännes den uppvärmda luften i synnerhet obehaglig.
Det gifves äfven varmluftledningar, hvaröfver klagan icke
för-spöijes. Men värmekamrarne äro då lätt tillgängliga, hållas väl rena
och i möjligaste grad dammfria, och kalorilären upphettas icke så
mycket, att den öfre ytan blir glödande.
B. Varmvattenledning.
Vid varmvattenledning meddelas luften i de rum, som skola
uppvärmas, icke såsom vid varmluftledning några stoftpartiklar, utan
blott värme. Vattnet är bäraren af värmen; det förblir inneslutet i
ett rörsystem, och dess beskaffenhet och renhet är alldeles likgiltig,
då ingenting däraf öfvergår i luften.
Man skiljer mellan två olika system, varmvattensledning och
kokvattensledning. Från ett lågt beläget pannrum går en med vatten
fylld rörledning uppåt i huset och fortsätter sig åter ned under olika
vindningar genom de rum, som skola uppvärmas, till värmerummet.
Det varma vattnet stiger från pannrummet upp i höjden, det kallare
sjunker efter detta tillbaka. Vid varmvattensledningen cirkulerar vatt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
