Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
BEL SO VÄN NEN.
nedsätta dessas köttföda, blott man tillsätter en motsvarande mängd
limy och under en sådan diet ökas till och med deras hull.
Limmets förmåga att spara ägghvita är nära dubbelt så stor
som fettets och sockerämnenas. 100 gram däraf kunna inspara 34
gm ägghvita, d. v. s. 173 gm kött. Att det äfven förmår inskränka
fettbehofvet har direkt visats.
, Så långt är allt godt och väl i teorien, men det är ett nota bene,
att för oss människor blir födan motbjudande och skadlig för
matsmältningsorganen, om vi per dygn inmundiga öfver 40 gm
limämne. En och annan fördrager ej så mycket; men i den dagliga
födan för friska persöner kan 30 gm däraf med fördel användas,
och inbesparar man då 52 gm kött svarande emot 10 gm ägghvita.
Då vi här tala om lim, så få vi ej tänka på det osmakliga och
motbjudande snickarelimmet, utan på hvad man i köket benämner
soppgelé, och som lätt. framställes genom kokning af senor, brosk,
krossade ben, kalffötter o. dyl. I köket kan detta limämne fås
såsom biprodukt vid soppkokningen, om dylikt s. k. köttaffall tillsättes.
Hvilken besparing detta gör, då det är knappt med tillgången i
hushållet eller vid försörjningsanstalter, inses lätt, då de ifrågavarande
råämnena äro minst 5 gånger billigare än dessa nämnda 52 gm kött.
Fett är äfven ett bland de ämnen, som äfven förmå spara på
ägghviteförbrukningen. Det har visats, att, om en människa per
dygn erhåller 500 gm kött utan tillsats af fett, förlorar hon öfver
50 gm af sin kropps-ägghvita; men om till de 500 gm kött sättes
100 gm fett, förlorar hon endast 20 gm dylik. Såsom
ägghvite-sparande ämne kan man anse, att 100 gm fett svarar mot 30 gm
kött. För vår kassa kan dock detta spårämne icke ge någon vinst,
ty 100 gm fett kosta bortåt 8—20 öre, äfven i den billigaste form,
under det att 30 gm kött kosta omkr. 3 V» öre.
Sockerämnena, hvartill äfven räknas stärkelse, som i tarmen
förvandlas till socker, hafva enligt Voit och Rubner ett
näringsvärde nära 2 l/g gång lägre än fettets, d. v. s. 240 gm sockerämnen
svara mot 100 gm fett. En frisk människa kan med lätthet per
dygn smälta 600 gm sockerämnen; dock få härvid ej användas
någon större mängd vanligt socker, hvilket då hindrar
matsmältningen. Bröd, mjölmat, och potatis äro våra hufvudsakligaste
bärare af sockerämnen. De billigaste fås från potatis, hvaraf
kilo innehålla 500 gm ren stärkelse, 900 gm ärter innehålla
likaledes 500 gm, 1,07 kilo groft rågbröd 500 gm; 800 gm majsmjöl
ge likaledes 500 gm. Det senare täflar med potatisens stärkelse
i billighet (jämf. sidd. 7 och 26).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
