Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELSOVANNUX.
59
Alkohol skulle man tro kunna tjäna till ersättning för
socker-ämnen och sålunda inbespara en del ägghvita, men detta är ej
fallet, om man ock tror äg ha funnit, att mycket små portioner
däraf äga denna förmåga. Detta sker dock i så liten skala, att
något bruk däraf ej lönar sig för hvardagslifvet. Tages mera
alkohol per dygn, så förbrukas däremot så mycket mera kroppsägghvita.
Gagnet af sprithaltiga drycker vid feber, där de af läkare pläga
användas, kan sålunda vara omtvistadt, då just här förbrukningen
af ägghvita är sjukligt stegrad. Den gynnsamma verkan af vissa
spritdrycker, såsom vin, hvilken man vid feber iakttager,
beror mera på dess upplifvande verkan på en del nervcentra, i
synnerhet hjärtats.
Med afseende på det dagliga behofvet af ägghvitehalten och
spårämnen uti födan äro uppgifterna mycket olika, emedan behofvet
rättar sig så mycket efter olika personers och folkslags vanor och
tillgångar. Man tyckes för det mellersta och nordliga Europa söder
om polcirkeln hafva funnit, att för en medelmåttigt arbetande
fullvuxen människa det dagliga behofvet af ägghvita, fett och
sockerämnen ställer sig respektive 120,.60, 500, såsom förut i denna
tidskrift uppgifvits (se sid. 4). Dessa tal kunna dock betydligt
nedsättas allt efter åldern och arbetet, äfvensom könet. Åldriga
personer kunna finna sig väl af blott 80 gm ägghvita, 38 gm fett och
247 gm kolhydrater. Och fråga kan uppstå, om dessa tal ej kunna
utan olägenhet än lägre nedsättas. Yid en hastig öfverblick af
vår inhemska fattigstugukost tyckes åtminstone detta vara fallet.
Man har anfört såsom exempel på minimikost den ryska
bondens. Hans mat består enligt hygienikern Erisman år ut och
år in dagligen af 860 gm groft rågbröd, 300 gm bohvete och en
obestämd mängd surkål med högst obetydlig mängd kött. Beräknas
ägghvita och sparmedlen uti denna kost, hinner dess halt af dem
föga öfver den i nyssnämnda fattigkost.
Det har på senaste tid genom direkta försök också ådagalagts,
till hvilken grad födans ägghvitehalt kan för människan, äfven för
nord-europeen, sättas ned, blott tillräcklig mängd fett och sockerämnen
finnas uti den dagliga kosten; den kan bringas ner till 50, ja
till 30 gm per dygn. Klempeker fann vid försök med två friska
människor, att de till och med afsatte kroppsägghvita, om de
erhöllo 33 gm ägghvita jämte 260 gm fett och 400 gm sockerämnen.
Man har därför begynt tänka på, om människan ej kunde i hög
grad inskränka det ofvan anförda behofvet af ägghviteämnen.
Åt-skilliga försök hafva gjorts med hundar, hvilka dock alla efter 2—3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
