Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEL SO VÄNNEN.
61
någorlunda visshet kan uppställas, är den, att födan bör ha én viss
minimihalt af smältbar ägghvita och per kilo kroppsvikt
åstadkomma omkring 45 värmeenheter.
Orsaken, att den strängt arbetande behöfver något mera
kött, fisk och annan näring ur djurriket är, att ägghvitehalten i dessa
ämnen innehålles i en vida mera sammanträngd form, så att
mat-smältDiugsarbetet blir mindre. Men att denna mängd djuräranen
ej hehöfde vara synnerligt stor för dem, som arbeta föga eller intet,
borde vi kunna inse, då millioner arbetsamma japaneser lefva den
så godt som förutan. Ett kosthåll på våra ärter, bönor, hafremjöl
och isynnerhet majsmjöl borde vara så mycket bättre än
Japaneser-nas ris, som de äro vida rikare på fett och ägghvita. Också finnes
det eller har åtminstone för ej länge sedan funnits trakter i vårt
land, såsom i Dalarne och Värmland, där folkets föda för långliga
tider utgjordes af hafregröt och hafrebröd, dels enbart dels med
något mjölk. Hafremjöl innehåller äfven så pass mycket rena
näringsämnen, att 600 gm däraf gifva 60 gm ägghvita, 30 gm fett
och omkr. 400 gm sockerämnen. Samma mängd smältbar
ägghvita fås ur 330 gm ärtmjöl.
Såsom vi nämnt, kunna 10 gm ägghvita täckas med 30 gm
limämne. Detta ser ej mycket ut för hushållningen, men då man
har att mätta många munnar för helt år, så kunna dessa 30 gm
limämne, förutsatt att de tillsättas hvarje dag, inbespara per
fullvuxen person och för år 20 kilo kött eller omkr. 26 kilo sill. Den
så förbättrade soppan på senor ben och annat affall från slakterierna
och som, efter några timmars kokning, utom fett innehåller
hufvudsakligen limämne, är sålunda ej så förkastlig, som man under
senare åren trott. Kokas hon med mjölk, majs- eller hafremjöl samt
salt och kryddor^ blir hon rätt närande. Limämnet utdrages fortast
i en s. k. digestor, d. v. s. i en kokkittel med öfverhettning.
Separatorsmjölk kan då användas i stället för vatten.
I allmänhet får man i hushållningen dock ej allt tör mycket
lita till den vid första påseendet billiga ägghvitan ur växtriket
Det ges orter, där ägghvitan med stor fördel tages ur djurriket,
och här blir hon ganska’billig i form af blod, mjölk, stockfisk, sill
och skummjölksost (jämf. sid. 26). Äfven för strängt arbetande
behöfde hon knappast hemtas från rent kött. y2 liter blod innehåller
omkring 100 gm ren ägghvita. Separatorsmjölken, den numera
mest förekommande, är visserligen genom sin stora vattenhalt i
sitt råa tillstånd dålig både för människor och djur, men den kan
inkokas, så att vattenhalten minskas. Till utfordring af kalfvar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
