Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
\ HELSOVÄNNEN.
klassen är betydligt större än inom de andra klasserna. Så mycket
mera kan man känna sig förvissad härom, som skillnaden enligt alla
4 uppgifterna går i samma riktning. — Det visar sig emellertid, när
man ser på de särskilda dödsorsakerna i tabellen, att denna betydliga
öfvervikt i dödlighet bland den i ekonomiskt hänseende ogynnsammast
ställda klassen icke är tillstädes vid alla dödsorsaker, utan väsentligen
beror på några särskilda, medan däremot andra förete ett omvändt
förhållande, nämligen den minsta dödligheten inom arbetarklassen.
Vi vilja granska förhållandet vid de särskilda dödsorsakerna.
Tuberkulosen, som på grund af dess stora betydelse är uppförd
först, visar ett ansenligt större antal verkligen döda än beräknade
döda för arbetsklassen. Denna öfvervikt är så betydlig, att det
väsentligen är den, som åstadkommer den betydligt större dödligheten
inom arbetsklassen; mindre roll spela de öfriga dödsorsakerna. Det
är öfverensstämmelse mellan alla 3 uppgifterna i denna tuberkulosens
öfvervikt. Skillnaden mellan verkligen döda och beräknade döda är
hos dem alla så stor, att man såsom ett säkert resultat kan utgå
ifrån, att tuberkulosen är en sjukdom, som i öfvervägande grad angriper
arbetarebefolkningen.
Vid de smittosamma epidemiska sjukdomarne ställer
förhållandet sig olika enligt de olika uppgifterna. I de tyska och de norska
uppgifterna visar sig antalet verkligen döde större än af beräknade
döde, och olikheten är för bägge uppgifterna lika stor. Det skulle
således enligt dessa uppgifter synas, som om de smittosamma
sjukdomarne förekomme mest bland den i ekonomiskt hänseende ogynnsammast
ställda samhällsklassen, hvilket också från läkarens ståndpunkt måste
synas mest rimligt. Men i de danska uppgifterna är forhållandet
annorlunda, i det att de beräknade dödes antal är något, ehuru blott
obetydligt större än de verkligen dödes. Man kan därföre icke draga
några säkra slutsatser af dessa tal. Sannolikheten talar alldeles
bestämdt for, att de smittosamma sjukdomarne uppträda något oftare
bland arbetsklassen, men det kan icke betraktas såsom en allmän
regel. Kanske torde förhållandet gestalta sig något olika i de olika
landen på ’grund af en olika uppfattning af sjukdomsbegreppen och
en däraf betingad olika behandlingsmetod.
Sjukdomar i luftvägarne. I alla de meddelade uppgifterna är
antalet verkligen döde delvis t. o. m. betydligt större än det beräknade.
Skillnaden är för det tyska materialet störst; for de danska och norska
materialen är skillnaden något mindre. Resultatet bör således anses
för pålitligt och visar, att sjukdomar i luftvägarne (väsentligen kronisk
lungkatarr och lunginflammation) i öfvervägande grad förekomma inom
arbetsklassen.
Sjukdomar i hjärtat och blodomloppsorganen visa däremot enligt
alla de här meddelade uppgifterna ett omvändt förhållande. Antalet
döde inom arbetsklassen är öfver allt mindre än beräknadt, hvaraf
man således kan sluta, att hos de i ekonomiskt afseende
gynnsammare ställda klasserna antalet döde är större än det beräknade.
Resultatet är därföre pålitligt, och man kan draga den slutsatsen, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
