Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
HÄLSOVÄNNEN.
senare gifvit tillräcklig ränta för anläggningskostnaden, ehuru denna
ofta går till mer än millionen.
Att det icke blir liten slakt, som kommer att pågå i
Stockholms slakthus, när det engång blir färdigt — hvilket blott kan
vara en tidsfråga — framgår däraf, att här årligen torgföras
omkring 30,000 stycken storboskap, 20,000 kalfvar, 15,000 får, 20,000
svin och 1,600 hästar. Om nu alla dessa 86,600 djur skulle
mista sina lif i Stockholms slakthus, så blefve det (räknadt efter
300 slaktdagar på året) 288 pr dag. Om nu slaktafgiften blir i
medeltal 3 kr. pr stycke för storboskap samt 1 kr. för de öfriga,
så blir det en bruttoinkomst af inemot 150 tusen kr. årligen för
slakthuset. Om en tredjedel däraf blefve nettovinst, så räcker det
ju till ränta på ett anläggningskapital af en million. Ur ekonomisk
synpunkt bör sålunda icke saken vara outförbar.
Föröfrigt torde man kunna instämma i förste stadsläkaren, prof.
Linroths ord vid den omnämnda diskussionen: »Slakthusfrågan
torde vara den allra viktigaste hygieniska fråga, som för
närvarande står på dagordningen i Stockholm, sedan
renhållningsväsendet nu börjar blifva ordnadt och nya epidemisjukhuset närmar
sig sin fullbordan.»
Nödbrödsämnen.
Under denna rubrik finnes i Vasabladet för den 12 sistl. Oktober
en artikel, framkallad af den i vissa trakter af Finland i år rådande
hungersnöden. Då äfven hos oss från Norrland talas om brist på
brödsäd, tro vi, att i fråga varande artikel förtjänar införas i
Helsovännen. Den lyder sålunda:
Nu, då hungersnöd åter hotar en stor del af landets inbyggare,
är det tid på att fasta allmogens och isynnerhet de fattiges
uppmärksamhet på den mängd s. k. nödbrödsämnen, hvilka naturen i så rikt
mått erbjuder, men hvilka under de goda dagarne försmås, ehuru en
stor del . af dem sägas utgöra en lika så god och närande spis som
den, hvilken kan erhållas af säd. Motviljan mot begagnandet af dessa
ämnen är likväl starkt inrotad hos folket och besegras svårligen af
annat än nöden, men då kan det redan vara för sent — vintern
har inträdt och naturens frikostigt erbjudna håfvor ligga begrafna
under snö och is. Då med säkerhet kan förutses, att brödfödan på
de flesta ställen i landet under vintern kommer att blifva knapp och
kanske på en del ställen att till och med helt och hållet saknas, vore
det af synnerlig vikt att före köldens inträde insamla så mycket som
möjligt af på hvarje ort förefintliga slag af brödsurrogater. För att
göra effekten af desamma så stor som möjligt, borde nödvändigt på
hvarje ort, helst i hvarje by, någon person åtaga sig att med ospard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
