Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEL 8 O VÄNNEN. 369
Ett annat tillstånd finnes, som.kallas lystenhct och yttrar sig
- genom stark, ofta oemotståndlig begärelse efter orimliga, osmältbara,
for vanliga människor ofta rent af motbjudande saker, såsom griflar,
kalk, lack, brända kaffebönor, dref, jord, fördärfvade födoämnen
o. s. v. Tillståndet kan komma af en för stark syrebildning i
magsäcken och vara ett uttryck, för ett behof att mätta syran
t ex. med kalk och krita. Det uppträder oftast hos blodfattiga,
unga flickor, hos nervösa, hysteriska kvinnor eller under den första
tiden af hafvandeskapet.
Törst
är också en allmänkänsla, ett uttryck för kroppens behof af vätska
och har sannolikt liksom hungerkänslan sitt säte i ett af
nervsystemets centrala organer. Emellertid är törst ofta blott ett tecken
till torrhet i mun, tunga eller svalg, men denna törst
tillfredsställes genom att hålla små isstycken i munnen eller genom att
blott fukta tungan. Vid febertillstånd af olika slag förekommer
törst, som uppträder samtidigt med att kroppsvärmen stiger och ej
först, när svettningen begynner. Vid alla febrar kvarhålles svetten
i kroppens olika delar, hvarföre törsten där sannolikt förskrifver
sig från torrhet i svalg och mun. När törst uppstår vid förtärandet
af salt och andra kryddor, förklarar man den på det sätt, att
magens slemhinna kommer i ökad verksamhet och drager till sig
vätskan från blodet, hvilket alltså tjocknar till, och för att återfå
sin vanliga, lättflytande konsistens kräfver det då utspädning med
vatten.
Såsom ett tecken till sjukdom uppträder törst vid sockersjuka,
diarré, under" stark svettning, vid giktfeber och vattusot, emedan
en mängd vatten då afgår ur kroppen eller samlar sig under
huden eller i kroppens håligheter, hvarvid blodet tjocknar. Vid
de flesta magkatarrer uppträder törst, i synnerhet när de åtföljas
af feber. Vid magutvidgning törstar också patienten, sannolikt
emedan en del vatten hålles tillbaka af den utvidgade magsäcken
och således icke kommer organismen till godo.
Kväljningar och uppkastning.
Kväljning är den obehagliga förnimmelse i svalg och måge,
som föregår och gärna leder till uppkastning. Man känner sig
matt och orolig, och vatten samlar sig från spottkörtlarne i munnen.
Spotten sväljes tillsammans med luft, hvarvid magsäcken utspännes.
Man kan få kallsvett, svindel, det svartnar för ögonen, och dèt
hela antyder en långt allvarligare sjukdom, än man skulle kunna
vänta efter det obetydliga illamåendet. Genom pensling i halsen
med en fjäder eller dyl. kan man framkalla kväljningar, hvilket
tyder på, att de äro ett nervsymptom, framkalladt genom retning.
— Med brytningar förstår man den starka, ofta smärtsamma
ansträngningen af mellangärdet (en muskel, som är utspänd mellan
bröst och underlif) for att tömma magens innehåll. I början är
magsäckens öfre öppning tillsluten, mellangärdet drages ned, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
