Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 22, 16 Nov. - Insända böcker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Insända böcker.
Annie Swan: Styfmodern. Lindblads förlag. Pris h.
3 kr., kart. 3:75.
På vakt. N:r 20. Pris 25 öre, Utg. af Riksförbundet
för sedlig kultur. ,
Innehall: Martin Luther om kärleken och äktenskapet,
– Några ord om ungdomens nöjeslif ur sedlig synpunkt;
Af prof. G. G. Santesson. – Ungdom och badseder. Af fru
Cec. Bååth-Holmberg, m. m.
Luthers ord äro gyllene äpplen i silfverskålar. Prof.
Santesson slår hufvudet pä spiken och räcker fäder och
mödrar en stödjande hand. Fru Holmberg rycker
skoningslöst bort slöjan från uselheten och visar hvad "bada
Möllebad" verkligen är (borde heta Ransviksbad). Häftet är ett
salt i förruttnelsen. Vi uppmana våra läsare rekvirera det
och efter läsningen skänka bort det med villkor att den som
får det gör på samma sätt (perpetum mobile-princip).
Städernas badfråga af Nils Fröman. A. Bol. Nord. Bokh.
Pris 1: 50.
Byråingeniör Fröman har det målet för sina uttalanden:
hvarje svensk ett bad minst i veckan. Därför skall han ha tack.
Och likaså för att han genom sitt nu i broschyrform utgifna
föredrag (särtryck ur Svenska Kommunal-tekniska
föreningens handlingar) satt fingret på vårt lands ömma punkt: den
försummade och försumpade badfrågan.
Vår tid är sportens tid. Man sitter och ser på, när de
olika lagen sparka fotboll. Man njuter af att se ungt folk
öfva sig (ibland fördärfva sig) för att »slå rekord». Men hur
mycket kroppsöfningar tagas regelbundet af personer öfver
40 år?
Det är vidare illa stäldt här i Sverige med badningen.
På var svenska landsbygd finns det helt enkelt sällan
varmbadhus. Följden blir, att största delen af vår landsbefolkning
ej badar alls.
Hvad städerna angår, badas det alldeles för litet. Förf.
visar att t. ex. i Stockholm år 1912 per invånare, bland dem
som borde anlita badhusen eller öfriga offentliga badplatser,
kom 8,4 bad per år. Det är ett långt steg från 8,4 till 52.
Men hvilka siffror skulle ej landsbygden uppvisa!
Troligen på många håll mellan 0 och 1.
Orsaken till emigrationen från Sverige till Amerika torde
i många fall vara den, att i Sveriges storstäder råder
trångboddhet och dyra hyror, utan tillfällen till bad i hemmen i
arbetarekvarteren. Hur det är i Amerika, hörde jag nyligen
af en intelligent skärgårdsbo, som tillbrakt 26 år i det
stora landet i Väster. Han omtalade, att han i staden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
