Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 1, 1 Jan. - Kalkdiet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄLSOVÄNNEN, N:o l 11
ligen är det fråga om blodfattiga barn, hvilkas växande, i
utveckling stadda kropp enbart för skelettbenen behöfver mycket kalk,
och hvilka ej ur födan, som väl mest består af potatis, erhålla dylik
i tillräcklig mängd. Många gånger tugga de på skrifkrita, och den
smakar dem utmärkt, ehuru de flesta människor vid tuggande på
krita erfara en lindrig rysning/som vållar dem gåshud.
Äfven J$alfvar, hästar och svin äta stundom af murbruket. Får
som lida af kalkhunger äta upp ullen på hvarandra. Hönor rycka
ut sina fjädrar, då de lida af denna hunger. Detta förklaras af att
ull och fjäder jämte kiselsyra och protein innehålla i synnerhet kalk.
Askan af hår är jämförelsevis kalkrik, och håren, liksom ull och
fjädrar, bildas af körtlar, hårlökarna. Men som vi veta äro körtlar
kalkrika och kalkförbrukande organ. ,Hundar ’åta, med begärlighet
ben, ehuru säkerligen kött smakar dem bättre,’ och ehuru det för
deras tänder ej är någon lätt uppgift att taga i tu med t. ex. ett
stort lårben. Men om hunden ej finge l^en, skulle han f å en mycket
kalkfattig föda. Han lyder sin,kalkhunger! Rofdjur och jägarfolk
göra på samma sätt. Hönor, som värpa, måste alltid få stötta
äggskal i födan, enär de till bildandet af skalet på sina egna ägg behöfva
mycket kolsyrad kalk. Sker ej detta, äta de murbruk eller picka
på hönshusets kalkade vägg, ja förgripa sig på de nyvärpta äggen.
Om hönan blott får t. ex. potatis och korn, försvinner snart
kalkskalet från äggen, och hönan lägger s. k. vindägg.
Hos människan framträder kalkhungern först då på ett
märkbart sätt, när en ganska betydlig kalkbrist i kroppen är dess orsak
(såsom hos kritätande skolbarn). Ringare grader af kalkbrist kunna
skenbart ej utöfva något inflytande på välbefinnandet, men dock
vara orsak till att sjukdomar och sjukliga tillstånd utvecklas, som
kunna vara ödesdigra. Det sunda människoförståndet borde
godt-göra hvad människans instinkt försummar. Man borde ej längre
öfverlämna åt slumpen att bestämma, om i kroppshushållningen
är regelbundet sörjdt för ett så viktigt födoämne som kalk. Ty
kalkfattig föda frambringar i längden i kroppen ett tillstånd af
kalkundernäring, som gör människan mindre arbetsduglig och mindre
motståndskraftig.
IV.
Kalkbristen i vår föda.
Människokroppen behöfver vidt skilda ämnen för sitt
uppbyggande och bibehållande. Framför allt den syrerika luften. Männi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
