- Project Runeberg -  Helsovännen / Hälsovännen / Årg. 33, 1918 /
101

(1886-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 6, 1 Juni - Geten.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÄLSOVÄNNEN, N:o 6 101

Vi må komma ihåg, att alla kreaturs (människan inbegripen)
hälsa bero på goda och dåliga lefnadsvanor, och att osanitära
omgifningar ofta ge dålig haka och inverkar menligt på
mjölkproduktionen. Man måste därför sköta om sina getter, huru
härdiga och lätta att bevara friska, de än må vara. Under bästa
hygieniska och förståndigaste skötselmetoder ge getter - liksom kor
- den största och bästa afkastning.

Förr i tiden brydde man sig icke om getmjölken under
vintertiden, och getterna fordrades så illa, att de voro alldeles
afmagrade vid lammningstiden. Efter detta gåfvo de trots bättre utfodring
icke mycket mjölk, emedan de först måste återhämta sig efter
svältkuren. Det fåtal getägare, som fodrade bättre, erhöllo mjölk hela
vintern, och getterna kommo ingen gång i sin samt gåfvo efter
lamm-ningstiden trots den fortgående mjölkningen minst lika mycket
mjölk som de uthungrade. Den, som vill hafva goda getter, måste
välja killingar af goda getter och fodra väl hela året. Att mjölka
mjölk i mjölk är icke nödvändigt; någon kortare sintid är till och
med fördelaktig. Att många personer, särskildt då geten ständigt
hålles på stall, hysa motvilja mot att förtära getmjölk, emedan
den har en skarp, oangenäm lukt, finner man förklarligt. Denna
lukt beror hufvudsakligen därpå, att den i stallet ständigt
kvarhållna geten kommer i åtnjutande af mycket ringa eller kanske
ingen rykt och omvårdnad. Sörjer man för, att geten ständigt har
torrt läger, och att spillningen ej får kvar ligga allt för länge, så att
luften däraf fördärfvas, så märker man föga af sådan obehaglig lukt.
Vidare bör man tillse, att mjölken omedelbart föres ut ur stallet,
och för öfrigt har det i denna sak stort inflytande att hålla bocken
på en från geten aflägsen plats. Det är naturligtvis af största
betydelse för en god mjölkprodukt, att geten allt som oftast ryktas
mycket grundligt, enär försummelse i detta afseende är en af de
väsentligaste orsakerna .till den bekanta skarpa, obehagliga
getlukten.

För att få god killingstek göder man killingar eller ettåriga djur
med mjölk, kli och gröpe. Djur, som uppnått två års ålder, lämna
visserligen icke fullt så smakligt kött; men däremot rätt mycket
fett och talg, som väl kan användas i hushållet.

Getens skinn äger ett alldeles särskildt värde och användes
under benämningen vildläder hufvudsakligen till handskar och
tornist-rar. Garfningen bör öfverlåtas till någon fullt kompetent
bundt-makare, ty månget vackert och dyrbart getskinn har blifvit
förstördt genom oskickligt förfarande vid garfningen.

Getens hår eller ragg skattas i vissa trakter mycket högt och
betalas väl, då den lämnar ett synnerligen godt materiel till
filtvaror.

Getmjölken användes för det mesta till framställning af smör
eller ost. Att däraf bereda smör är på långt när icke så
fördelaktigt, som att använda den, för beredning af ost, då den senare
öfverallt är eftersökt och betalas väl. Såsom upplysande i denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:56:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/halsovan/1918/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free