Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. Ackumulatorer - A. Blyackumulatorn - 5. Urladdning - 6. Ackumulatorsyra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
5. Urladdning.
En cell av stationär typ skall ge sin fulla kapacitet till en slutspänning av
1,83 V per cell vid 10 timmars urladdningstid och till 1,75 V per cell vid
3 timmars urladdningstid. Om vi som exempel räkna med en cell, som har
en kapacitet av 180 Ah vid 10 timmars urladdning, blir motsvarande
urladd-180
ningsström —— = 18 A. Vid 3 timmars urladdning blir strömmen emellertid
180
icke-= 60 A, utan endast 45 A, på grund av att cellen endast ger 135 Ah
3
vid urladdning med 45 A.
Vid urladdning faller spänningen relativt snabbt under de första minuterna
men håller sig sedan ganska konstant vid ca 1,9 V per cell under större
delen av urladdningen. För att få något så när konstant spänning kunna
batterierna urladdas med exempelvis 10 % av kapaciteten, innan de tagas i
bruk för sitt ändamål. Då cellen är nära urladdad, faller spänningen åter
hastigt (se fig. 18: 5). Att genom mätning av cellspänningen konstatera
om cellen är urladdad eller ej, är endast möjligt, om cellen samtidigt är
belastad (t. ex. med en normal strömstyrka, motsvarande 10 timmars
urladdningstid). En cell i vila visar nämligen alltid en spänning av ca 2 V.
För startbatterier finnas särskilt konstruerade s. k. cellprovare,
bestående av en gaffel med ett mellan spetsarna insatt fast motstånd, som ger en
viss urladdningsström (vanligen 200 à 250 A), då spetsarna tryckas mot
cellens poler. En till spetsarna ansluten voltmeter ger en bekväm avläsning
av spänningen. Som exempel kan anges, att ett fulladdat 85 Ah startbatteri
skall ge en cellspänning av minst 1,7 V, om cellen belastas med 200 A
under några sekunder.
I skötselföreskrifterna anges den största tillåtna urladdningsströmstyrkan.
Liksom vid laddning finnes nämligen risk för att plattorna vid en för
kraftig urladdningsström skola slå sig.
6. Ackumulatorsyra.
Syran (elektrolyten) skall bestå av absolut ren svavelsyra av
ackumulatorkvalitet. Av särskild vikt är, att syran är fri från järn. Det vatten, som
användes, måste vara destillerat. Föroreningar av olika slag bilda s. k.
lokalelement, som medföra ökad självurladdning.
Elektrolyten måste alltid stå över plattorna. De delar, som ej täckas av
elektrolyt, sulfatera, varjämte de givetvis ej kunna lämna någon ström, om
icke elektrolyten finnes där som ledare.
Varje laddning medför en gasutveckling, dvs. det i syran ingående vattnet
sönderdelas i syre och väte, vilket innebär, att vatten förbrukas. Detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
