Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 24. Elektriska mätningar och mätinstrument - G. Mätmetoder - 1. Motståndsmätning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
Under det att amperemetern alltid måste inkopplas i serie med motståndet,
kan voltmetern anslutas antingen innanför eller utanför amperemetern,
såsom visas i fig. 24: 52 respektive fig. 24: 53. Vilket som är lämpligast,
beror på motståndets storlek, jämfört med det inre motståndet i instrumenten.
Om voltmeterns inre motstånd är betydligt större än belastningens
motstånd, bör voltmetern anslutas innanför amperemetern, enär i detta fall
strömmen genom voltmetern blir så låg, att den kan försummas. Om
däremot amperemetern har betydligt lägre motstånd än belastningen, bör
voltmetern anslutas utanför amperemetern, enär i detta fall spänningsfallet
genom amperemetern blir så litet, att det kan försummas.
I många fall kan det bli tveksamt, vilken koppling som är lämpligast,
och för att få ett noggrant resultat bör man därvid korrigera mätresultatet
Fig. 24: 52 o. 24: 53. Kopplingsmöjligheter för en motståndsmätning enligt
voltampere-metermetoden. T. v. anges voltmetern ansluten innanför och t. h. utanför amperemetern.
med hänsyn till kopplingen. Om voltmetern är ansluten enligt fig. 24: 52,
får man sålunda minska den uppmätta strömmen med den ström, som
genomgår voltmetern. Om åter mätningen sker med en koppling enligt
fig. 24: 53, får man minska den uppmätta spänningen med spänningsfallet
i amperemetern. I det första fallet är det mycket enkelt att räkna ut
korrektionen med ledning av voltmeterns motstånd, som angives på instrumentet
eller lätt kan mätas.
Volt-amperemetermetoden är i allmänhet tillämplig med god noggrannhet
för både stora och små motstånd, om man endast väljer lämpliga instrument.
Vid all mätning måste beaktas, att avläsningarna av voltmetern och
amperemetern böra ske samtidigt, för att man skall kunna erhålla samhöriga
värden, även om den anslutna nätspänningen ej är konstant.
En godtycklig strömförande likströmskrets kan i elektriskt avseende
karakteriseras av fyra storheter, nämligen spänning, ström, motstånd och
effekt. Dessa storheter äro beroende av varandra, och om man känner två
av dem, kunna de två återstående lätt beräknas. För att bestämma t. ex.
motståndet i en krets är det sålunda tillräckligt att mäta två av storheterna,
godtyckligt vilka. Motståndet kan bestämmas, exempelvis genom en
spänningsmätning och en effektmätning. Beträffande sambandet mellan de olika
storheterna hänvisas till kap. 2.
För att mäta motståndet i en växelströmskrets kan man, under
förutsättning att kretsen består av ett rent ohmskt motstånd, använda samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
