Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 25. Elektricitetsmätare - B. Växelströms kilowattimmätaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
Enligt ovan är drivmomentet proportionellt mot växelströmseffekten.
Bromsmomentet från den permanenta magneten är proportionellt mot
skivans hastighet. Övriga bromsande moment, vilka behandlas nedan,
kompenseras genom olika anordningar. Vid fortvarighetstillstånd, dvs. då drivande
och bromsande moment äro lika stora, blir skivans hastighet proportionell
mot effekten. Antalet rotationsvarv under en viss tid blir därigenom
proportionellt mot energiförbrukningen under samma tid. Genom lämpligt val av
växelhjul mellan snäckan 6 på skivans axel och räkneverket 7 samt genom
lämplig inställning av bromsmagneten 5 kan man få räkneverket att direkt
ånge förbrukningen i kilowattimmar. Genom att ändra bromsmagnetens
läge i förhållande till skivan kan man ändra bromsmomentets storlek.
Skivans rörelse motverkas förutom av bromsmagneten även av friktionen
i lager och räkneverk samt av att även spännings- och strömmagneternas
fält verka bromsande. Friktionsbromsningen, som gör sig mest gällande vid
låg belastning, minskas, genom att skivan göres så lätt som möjligt samt
genom lämpligt utförande och omsorgsfull bearbetning av lager och växelhjul.
För underlättande av mätarens igångsättning vid låg belastning anordnas
dessutom ett hjälpmoment av en ställbar arm från spänningsjärnet. I
denna arm alstras ett tillsatsflöde, som genom att göras fasförskjutet
gentemot drivflödet <PE åstadkommer ett extra drivande moment. För att hindra
skivan att på grund av denna anordning sätta sig i rörelse, då strömsystemet
ej är belastat, förses skivan med en magnetisk arretering, vanligen i form
av en liten järntråd, som magnetiseras av spänningsjärnet och gör, att
skivan stannar, då tråden kommer mitt för spänningsjärnet. Bromsningen
från strömflödet, som mest gör sig gällande vid hög belastning, kompenseras,
exempelvis genom att strömjärnet förses med en svag magnetisk shunt,
som vid låg strömstyrka något försvagar strömflödet men vid hög strömstyrka
gör sig mindre gällande, genom att magnetisk mättning inträder tidigare i
shunten än i strömjärnet. I fig. 25: 3 visas, hur man genom dylika åtgärder
kunnat väsentligt nedbringa mätarens felvisning och öka dess användbara
belastningsområde.
Av den ovan angivna beskrivningen framgår, att ankarskivans
rotations-riktning är beroende av effektriktningen. Genom omkoppling av
strömspolen eller spänningsspolen bringas skivan att rotera åt motsatt håll.
I sådana fall då det gäller att mäta energin i en ledning, där
effektriktningen kan växla, erfordras två mätare, olika inkopplade och båda
spärrade mot backgång. Detta kan ernås, antingen genom att ankarskivan
spärras för den ena rotationsriktningen eller genom att kopplingen mellan
mätsystemet och räkneverket utföres så, att det senare endast kan drivas
åt ett håll. Ett exempel på utförandet visas i princip av fig. 25: 7.
För mätning av trefasenergi vid lika belastade faser (t. ex. om belastningen
utgöres av endast trefasmotorer) kan man använda en enfasmätare och mäta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
