Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Skyddsreläer - B. Reläskydd för linjer - 1. Kortslutnings- och överströmsskyddet - c. Det riktade maximalskyddet - d. Distansskyddet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
av den aktiva effekten (största reläkänslighet vid primär fasförskjutning noll)
eller av den reaktiva effekten (största känslighet vid fasförskjutning 90°),
eller också kan man låta reläet få sin största känslighet vid något önskat
värde på fasvinkeln mellan spänning och ström.
Principer för selektiviteten.
I lig. 26 : 27 visas ett enkelt exempel på användningen av ett riklat
överströmsskydd för en huvudlinje, matad från två håll, jämte till densamma
anslutna avgreningar.
Med vanliga överströmsreläer kan tydligen i detta fall selektiv
utlösning ej åstadkommas. Om däremot t. ex. stationen A vore, ur drift, skulle
selektivitet erhållas med reläerna inställda på de utlösningstider, som
Fig. 26: 27. Selektivt överströmsskydd för linje med dubbelmatning. Siffrorna i figuren angiva
kortslutningstiden i sekunder. Pil markerar riktat skydd.
i figuren angivas under respektive brytare i huvudlinjen, medan, om
stationen F vore ur drift, inställningen borde utföras enligt siffrorna ovanför
samma brytare. Genom effektriktreläer på vissa punkter i systemet kan
man nu åstadkomma, att vissa reläer verka endast för kortslutningsström
i riktning från A, andra endast för kortslutningsström i riktning från F,
och på så sätt ernås den avsedda selektiviteten.
Som av figuren framgår, behöver man för full selektivitet förse endast
en del brytare med riktade reläer. Beträffande ström- och tidsinställningar
hos de reläer i stråket, som äro riktade åt samma håll, gälla samma regler
som för det enkla maximalreläskyddet.
d. Distansskyddet.
I många fall är nätbilden så komplicerad, att selektivitet ej kan erhållas
med hjälp av de hittills beskrivna överströmsskydden. I andra fall, t. ex. vid
den i fig. 26: 32 visade nätbilden, kan man visserligen teoretiskt uppnå
selektiv utlösning, men, om antalet brytare är stort, nödgas man använda så
långa utlösningstider för de närmare strömkällan belägna brytarna, att ett
inträffat fel, innan det utlöses, hinner framkalla pendlingar och urfasfall
mellan de samkörande kraftverken, varigenom driftstörningen kan få en
betydande omfattning trots den teoretiska selektiviteten. Vidare blir driften
på anslutna förbrukningsapparater över hela nätet störd genom spännings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
