Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNGDOMSÅREN.
XII!
allvar, lär skämtet, der det skymtade fram, hafva känts
så mycket mera bitande.
När Hjerta skref denna flygskrift, var han icke längre
tjensteman i kabinettet för utrikes brefvexlingen. Denna
bana passade icke för hans starka sjelfständighetskänsla,
och åtskilliga missräkningar i afseende å befordran bidrogo
att stadga hans beslut att lemna den samma. Redan på
sommaren 1794 skrifver han och berättar för ministern
i London L. v. Engeström om sitt missnöje med den
godtyckliga behandlingen af kabinettets tjenstemän. En ung
grefve Gyllenborg, nära förbunden med Hjerta, hade fått
afsked eller suspension för någon försummelse, som icke
lär hafva bestått i annat än bristande uppvaktning på
rikskanslerens visitdagar. »Mitt första beslut», säger han, »var
att taga afsked. Med den ekonomi, som jag fått en
lycklig vana att sätta i mina affärer, trodde jag mig kunna
lefva utan en tjenst, hvilken, då den med ett träget och
plågsamt arbete förenar den största osäkerhet, hvarpå
Gyllenborgs exempel nu var talande, blefve odräglig».
Kamraterna afstyrkte emellertid detta beslut, och Hjerta
uppträdde i stället på deras vägnar som Gyllenborgs
försvarare, såsom af brefvet synes, ej utan framgång.
Redan i detta bref af en tjuguårig yngling framträder
Hjertas oböjlighet i fråga om den personliga
öfvertygel-sens sjelfständighet, hvilken sedermera gång efter annan
föranledde hans ombyten af lefnadsbana. »Jag har alltid»,
säger han, »med abstraktion af enskildt tänkesätt sökt att
göra min tjenst så godt jag kunnat. Jag skall aldrig gå
ifrån denna princip, ty skulle jag någon gång olyckligtvis
finna mig i det cas att ej kunna offra mina tänkesätt åt
tjensten, så afsäger jag mig då genast den samma. Med
det lilla arf mig tillhör, med de utvägar min industri kan
uttänka och mina bröders hjelpsamhet skall jag nog kunna
fylla mina behof.» — I Oktober 1795 finner man af ett
bref till den samme, att Hjerta nyss varit i fråga till
am-bassadsekreteraresysslan i Wien och sjelf sökt samma plats
i Köpenhamn, men allt förgäfves. »I alla fall har jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
