Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARGUS UPPTAGER JÄRTAS ANFALL. CXXV
insinueras oförtäckt, att vi »under namn af publicister sträfva
att uppresa en ny samhällsmakt, söka att störta eller
åtmin-stode att försvaga den lagliga». Vi vilja härvid ej göra mera
än en anmärkning, den att år 1821 i Sverige är ett fruktbart
år på angifvelser. Kanhända har en Nemesis beskärt oss
denna lott, emedan vi för verksamt deltogo i att vederlägga
den som uppträdde i dess början. Anfall, hvilka genom sin
öfverdrift blott tyckas röja en af ilska paralyserad eftertanka,
äro alltid oskadliga, och vi åtminstone känna oss som anfallna
upphöjda deröfver» o. s. v.
I våra dagar skulle otvifvelaktigt denna lilla utgjutelse
anses som ett skäligen oskadligt »svar på tal»; men år
1821 var man ömtåligare, och Järta, som var det mera än
de fleste, tog skämtet med »angifvelsen» och
jemförelsen med gesällen Brygger på fulla allvaret, seende deri
en djup förolämpning mot »Dalarnes höfding». Han grep
till pennan och författade, icke en vanlig tidningsartikel,
utan en underdånig skrifvelse till K. M:t, som åsyftade att
vinna en ovanligt högtidlig offentlighet. Han vände sig
till konungen, sin herre, väl icke uttryckligen för att
begära straff på smädaren Argus, — åtminstone undanbad
han sig naivt nog användandet af indragningsmaktens
vapen,1) — men för att »försvara sin heder» och för att
0 I ingressen till skrifvelsen förekommer bl. a. följande reflexion
med anledning af tidningens förebråelser: »Ehuru jag finner mig icke
>akna skäl att i laglig väg beifra denna smädelse, vill jag dock, sa vidt
af mig beror, eftergifva min rätt dertill. Om något förakt bestämmer
detta mitt besiat, så är det dock icke ett otillbörligt förakt för den
domaremakt i tryckfrihetsmål, som en af rikets grundlagar stadgat... Men
;ag anser mig sjelf utan biträde af jurymän kunna freda mitt rykte endast
genom en fortsatt utöfning af de tänkesätt, hvilka uppenbarade i
allmänna och enskilda handlingar förvärfvat mig, jag vågar utan
förmätenhet säga det, en någorlunda vidsträckt allmänhets aktning och så stad
gat dent att dagbladsskrifvares anfall visserligen icke mäkta att den
nibba. Det enda jag kan behöfva, för att styra denna allmänhets harm
öfver de tillmälen emot mig, som det ofvannämnda bladet af Argus
innefattar, är att förklara deras betydelse». Derefter följer den
upplysningen, att hänsyftningen på den angifvare, som Argus i årets början
rederlagt, måste gälla färgaregesällen Brygger, med anledning af hvilken
jemförelse Järta slutligen utbrister: >Dock, så länge jag är embetsmän,
tillhör vården om min heder icke mig allena. Det ankommer på Eders
K. M:ts nådigste pröfning, huruvida landshöfdingars värdighet kräfver
ett annat beskydd mot smädliga och vrängda framställningar än det af
"enske mäns bevarade svenska tänkesätt, genom hvilket mitt enskilda
7kte sig sjelft betryggar. Likväl torde Eders K. M:t nådigst tillåta mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
